Almedalen: Svenska Bin och deras vilda vänner kämpar för hållbar mångfald

Antalet vilda bin minskar och det krävs snabba insatser. Utarmningen av floran är ett hot mot våra pollinatörer. För att överleva behöver de kunna hitta platser att bo på och något att äta, precis som vi människor. Svenska Bin vill se ökade satsningar på kunskap om pollineringens värde för livsmedelsförsörjning, artrikedom och vild natur. För andra året i rad finns Svenska Bin på plats i Almedalen och lyfter Gotlands blommande och artrika vägrenar som ett hållbart föredöme.
Vi syns bland annat på Aktuell Hållbarhets Arena den 5 juli då vi bjuder på en mångfald av gotländsk honung i Honungsbaren.

Över 250 arter av vilda bin bidrar ihop med de odlade honungsbina till den viktiga pollineringen av odlade grödor, skog och naturmark i Sverige. Trots det minskar pollinatörerna, 30–40 procent av de vilda bina finns på rödlistan över hotade arter.

Viktiga arter trängs undan av storskaligt jordbruk och vägbyggen
Naturbetesmarker och ängar har de senaste decennierna minskat kraftigt och hundratals arter har försvunnit. Samtidigt har gröna ytor som sköts vid till exempel vägkanter, banvallar och kraftsledningsgator ökat. Experter och forskare anser att ängs- och betesmarkernas arter kan få nya fungerande livsmiljöer längs landets vägar om vi bara sköter dem rätt. Det är stora arealer det handlar om – sammantaget röjs regelbundet en yta stor som Öland och Gotland.

De gotländska vägrenarna sköts med anpassad slåtter som ger ökad artrikedom och blomning. Foto: Anna Lind Lewin.

Gotland ligger före

På Gotland ligger man långt fram jämfört med övriga landet med sin skötsel av vägrenarna. Man låter vägkanterna blomma och kan bjuda sina besökare på en skönhetsupplevelse.
– Vi använder anpassad slåtter och vi har en karta med skyddsvärda områden och bevarar vissa sträckor, berättar Bob Kolmodin på Trafikverket på Gotland. Så här års när det blommar och växterna inte hunnit släppa sina fröer slår vi bara siktskymda kurvor, korsningar och andra ställen där det behövs för trafiksäkerheten. Resten slås under höstslåttern från 1 september.

Slåtter som bevarar mångfald
Tove Adelsköld, naturmiljökonsult på Calluna undersökte för några år sedan förutsättningarna på Gotland.
– Mycket av floran i vägkanterna här är sällsynt i resten av landet, och eftersom vägkanterna på ön är så artrika så blir anpassad slåtter särskilt viktigt. Det var ett fåtal maskinförare som utförde slåttern över hela Gotland och jag upplevde att de hade större kunskap än vad entreprenörer överlag har på fastlandet. De hade en relation till markerna de skötte och kunde en hel del om växterna.
Även Naturskyddsföreningen på Gotland har sett värdet. Trafikverkets avdelning på Gotland fick 2014 deras Miljöpris för sin skötsel av Gotlands vägrenar. Skötseln gynnar en rik och vacker flora och biologisk mångfald, skriver Naturskyddsföreningen.

Steril vägren och makadam Foto: Mats Lindqvist, Trafikverket

Mängden växter och djur minskar
Ser man över hela landet är det inte lätt att hitta vägkanter som hyser vare sig ovanliga eller ens vanliga blommande arter: endast 2–5 procent av vägnätet har högre värde av florarikedom, enligt Trafikverkets miljöexpert Mats Lindqvist. Resten består av högväxande gräs.
– Vägkanternas mångfald förefaller minska över tiden. Med tanke på hur mycket yta som vi människor lägger beslag på för att organisera våra transporter så borde vi vara noga med att kompensera genom att skapa fler ekologiska funktioner på ytorna runt vägarna. Det är lätt att bli pessimistisk när man ser hur lätt dessa frågor väger i praktiken och hur lite som görs, när man kunde göra bättre och mer, menar Mats Lindqvist.
I dagarna påbörjar Trafikverket en inventering av värdefulla växter i det statliga vägnätet.

Det surrar i Coops kupor
I Visby har man nyligen fått ett tillskott av honungsbin tack vare ett samarbete mellan Coop, Svenska Bin och de gotländska biodlarna.
Genom att Coops medlemmar donerat medlemspoäng finns två nya kupor på plats i koloniområdet nära Coop Forum där cirka 160.000 bin har just producerat den första honungen som kommer att slungas i direkt i butiken 6 juli.

----------------------------------------
Svenska Bin vill se omfattande satsningar på:
– Ökad utbildning om pollinering, arter och ekosystemtjänster för de som sköter parker, vägrenar och kringytor där pollinatörer kan leva.

– Minskad klippning av gräsmattor i offentliga miljöer och ytor runt vägar och parkeringar under blomningen av viktiga växter som t ex maskros, klöver, käringtand, klint, fibbla, kråkvicker, vädd och inte minst tistlar.

– Ökade nationella satsningar på pollinering och mångfald av arter i jordbrukslandskap.
Efter blomning på fält (t ex raps) hamnar bina ofta i en ”svältsituation”. Omkring 40 procent av de vilda bin och humlor som är rödlistade i Sverige har svårt att överleva i stora monokulturer.
Att sköta vägrenar för att öka artrikedom och gynna pollinatörer kan ge fördelar både för naturområdet och näraliggande jordbruk som får mer befruktning av sina växter.

– Satsning på biväxter i planteringar och parker i urbana miljöer.

– Boplatser för vilda bin.

Primörhonung i Almedalen Foto:Anna Lind Lewin

SVENSKA BIN I ALMEDALEN:

5 JULI kl 10–16  HONUNGSBAR MED SMAK AV GOTLÄNDSK FLORA
Ökad mångfald i naturen ger också ökad mångfald i smak.
Besök Svenska Bins Honungsbar på Aktuell Hållbarhets Arena på Gotlands museum. Lär dig mer om bin, biodling och pollinering.

SVENSKA BIN OCH COOPS MEDLEMMAR BIDRAR TILL POLLINERINGEN
MED 2 BIKUPOR 
Bikuporna är placerade i bigården i koloniområdet några hundra meter från Coop Forum, Stenhuggarvägen 5-7 i Visby.
Fram till 20 augusti kan du själv bidra till att öka pollineringen genom att donera dina medlemspoäng i Coops Poängshop så blir det fler bin i Sverige

6 JULI FRÅN KL 13 PÅ COOP FORUM I VISBY
Biodlare Anita Thomsson och Gösta Cedergren slungar primörhonung direkt i butik!
De två kupor som skänkts av Coops medlemmar ska skattas för första gången och det finns chans att köpa en burk helt nyslungad honung direkt från ramen.

3–5 JULI PÅ HAMNPLAN
Vill du möta de gotländska biodlarna, lära dig mer om bin och smaka deras honung?
Kom till Hamnplan 3–5 juli och träffa biodlare från Honung Gotlandica.

Vi arbetar under #pollineramera

----------------------------------------

MER OM POLLINERING:
Internationella forskare studerar vägrenarnas betydelse
På Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet arbetar en grupp internationella forskare under ledning av professor Regina Lindborg med att kartlägga den kunskap som finns om hur olika slags skötsel av vägrenar påverkar den biologiska mångfalden.
Projektets mål är att ta reda på hur vägkanterna kan skötas för att bättre och effektivare gynna biologisk mångfald. Det finns stor anledning att studera detta. Det lever 300 rödlistade djur och växtarter vid vägkanter varav flera är samma arter som förekommer i ängar och naturbetesmarker.

Svårt och dyrt att ersätta binas arbete
Naturskyddsföreningen berättar i sitt skolmaterial om en amerikansk studie som visar att ett enda bi kan bidra med blåbär för ett värde av 600 kronor per år genom att besöka över 50 000 blåbärsblommor. Man har räknat ut att värdet av alla världens pollinatörer uppgår till 400 miljarder amerikanska dollar.
I vissa områden i södra Kina är nästan alla bin borta. Man har använt bekämpningsmedel som gjort att de vilda bina försvunnit och att biodlarna inte vill sätta sina bin där för att de kan förgiftas. Istället får människor själva klättra runt i träden och pollinera med hjälp av långa penslar. Annars blir det ingen frukt. Det är både dyrt och osmart, det krävs ungefär 10 personer för att klara samma jobb som ett enda bisamhälle med bin.
(källa: Naturskyddsföreningen).

Biologisk mångfald i Gotlands vägkanter,
rapport från Trafiksäkerhetsverket