Gå direkt till innehåll
Karin Pukk Härenstam, barnläkare samt ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet. Fotograf: J. Wulff
Karin Pukk Härenstam, barnläkare samt ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet. Fotograf: J. Wulff

Pressmeddelande -

Professionen är central i en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Utredningen Sammanhållen kunskapsstyrning har i betänkandet Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (SOU 2020:36) lagt förslag som syftar till att öka förutsättningarna för staten att göra de insatser som mest effektivt bidrar till att målen med hälso- och sjukvården nås samt ökar förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens professioner att arbeta kunskapsbaserat. Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar några av förslagen, men saknar helt förslag för hur professionen ska inkluderas i arbetet och efterlyser förbättrade förutsättningar för fortbildning.

– Det är förvånande att den medicinska professionen inte lyfts tydligare i utredningens förslag, säger Tobias Alfvén ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Allt arbete för en mer kunskapsbaserad vård måste inkludera professionen, och vår roll i det arbetet måste tydliggöras. Vi efterlyser även förslag på hur fortbildningsfrågan ska lösas. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är en nödvändig förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna fortsätta att leverera resultat, avslutar Tobias Alfvén.

– Sjukvården är en kunskapsorganisation där vårdens medarbetare är den viktigaste resursen, som har kompetens samt förmågan att omsätta den i den dagliga vården och genom att utveckla och förvalta arbetssätt som ger en säker och god vård, säger Karin Pukk Härenstam, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet. Därför har SLS inlett hela remissvaret med principiella ståndpunkter om kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, avslutar Karin Pukk Härenstam.


För att uppnå en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård anser SLS bland annat att:

  • Professionen alltid ska vara inkluderad i alla sammanhang där man utreder system för att göra hälso- och sjukvården mer kunskapsbaserad. Pandemin har verkligen visat vikten av att professionen kliver fram och tar ansvar för kunskapsutvecklingen.
  • Begreppet ”kunskapsstyrning” är felaktigt och bör utrangeras. Man kan inte styra med kunskap. Begreppet implicerar också att kunskap är något som utvecklas och finns på central nivå när i själva verket forskning och kunskapsutveckling sker genom professionerna i verksamheterna.
  • Man måste satsa på forskning och medarbetarnas fortbildning. Basen för all kunskapsbaserad hälso- och sjukvård är forskning och kontinuerlig utbildning av personalen. Förutsättningarna för att lyckas med det kunskapsbaserade arbetet i regioner och kommuner kräver en strategisk satsning på forskning och utbildning för att säkra professionernas livslånga lärande.
  • Staten bör ta ansvar för normering med stöd av professionen. Framtagandet av kunskapsstöd med betydande konsekvenser för sjukvården bör förläggas till Socialstyrelsen. De statliga riktlinjerna måste utarbetas i samråd med högsta medicinska och vetenskapliga kompetens inom respektive område. Detta skulle möjliggöra att de statliga kunskapsstöden växte fram i samarbete med SLS professionsföreningars rekommendationer snarare än parallellt vilket är risken nu.


Läs SLS remissvar

Ämnen


Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation och arbetar för en förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Mer information hittar du på www.sls.se

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Nytt åtgärdsprogram kan lösa vårdkrisen

    Nytt åtgärdsprogram kan lösa vårdkrisen

    Kunskapslösningen är ett åtgärdsprogram om hur vi skapar en sjukvård som löser sina egna problem utarbetat av Svenska Läkaresällskapet och en arbetsgrupp vid Kungl. Vetenskapsakademien brett förankrat i hälso- och sjukvård, professionella organisationer, forskningsfinansiärer och näringsliv. Kunskapslösningen är en fördjupning av Läkaresällskapets idéprogram för en bättre hälso- och sjukvård.

  • Kunskapsbaserad och jämlik vård nås inte med obligatoriska riktlinjer

    Kunskapsbaserad och jämlik vård nås inte med obligatoriska riktlinjer

    Den statliga styrningen behöver bli mer övergripande och staten och landstingen behöver samråda om olika insatser för en kunskapsbaserad och jämlik vård. Detta anser Läkaresällskapet i sitt svar på betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48. Och ser även positivt på rekommendationerna att professionerna ska involveras i detta arbete.