Kunskap om levnadsvanor värderas olika på läkarutbildningarna visar en granskning som genomförts av Svenska Läkaresällskapets kommitté för prevention. Nu vill Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren att kunskapen prioriteras högre av lärosätena – för att rusta blivande läkare för de utmaningar som framtidens hälso- och sjukvård står inför.
SLS konstaterar i sitt remissvar på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, att det behövs riktlinjer för primärpreventiva insatser på befolkningsnivå med BVC, MVC och Riktade hälsosamtal, som framgångsrika exempel. Vikten av enkla råd och uppföljning kan inte heller betonas nog för att lyckas genomföra och behålla goda levnadsvanor.
En väl utvecklad nära vård, med allmänmedicin som bas, kommer att få ett stort uppdrag och utbildningsuppdrag och resursfrågan behöver lösas. Läkaresällskapet understryker vikten av att alla inblandade parter har samsyn för att en ny organisation för hälso- och sjukvården ska få genomslag.
Svenska Läkaresällskapet välkomnar utredningens förslag, i delbetänkandet SOU 2017:76, om enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. – Det utgår från patientens behov och följer hälso- och sjukvårdslagen om en vård på lika villkor för hela befolkningen, vi är nöjda, kommenterar Stefan Lindgren, SLS ordförande, förslaget.
Svenska Läkaresällskapets Kommitté för prevention startade sitt arbete 2015. Syftet är att verka för att arbetet med levnadsvanor, primär och sekundär prevention av kroniska sjukdomar, och folkhälsa utvecklas inom hälso- och sjukvården och i samhället. Kommittén består av ett femtontal aktiva ledamöter från olika specialiteter.
Ett nytt år innebär nya möjligheter att förbättra sina kunskaper och insikter i professionellt bemötande av kollegor, patienter och anhöriga, Svenska Läkaresällskapets etikdelegation stöttar uppropet #utantystnadsplikt. Det är en fråga om professionell etik, en klok och god kollega förhåller sig respektfullt gentemot alla sina medmänniskor, säger Mikael Sandlund, Etikdelegationens ordförande.
Vi ser ett kategoriskt ställningstagande, ja eller nej till införande av dödshjälp, från Svenska Läkaresällskapets sida som ett hinder för att denna viktiga fråga ska kunna diskuteras på ett konstruktivt sätt, säger ordförande Stefan Lindgren. Frågan behöver analyseras och utredas ur brett samhällsperspektiv. Läkare ska delta i debatten såväl enskilt som via sina professionella organisationer.
Positivt att utredningen ”Ordning och reda i vården” ser över olika möjligheter för att säkerställa att vårdens pengar går till vård och att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård verkligen ges företräde. Detta är viktiga frågor som Läkaresällskapet driver sedan flera år säger Stefan Lindgren i en kommentar.
Hysterektomier, att operera bort livmodern, är en av de vanligaste större gynekologiska operationerna i världen. Förbättrad återhämtning efter operationen är ämnet för Lena Wijk, överläkare vid Kvinnokliniken i Örebro, när hon håller 2018 års Lennanderföreläsning på Läkaresällskapet den 24 april.
AT och ST ska baseras på framtida behov av specialister; inte användas som ett sätt att lösa behov av läkararbetskraft inom olika områden, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande, med anledning av VG-regionens planerade förändring av ST i ortopedi. Det är också viktigt att läkare i utbildningen exponeras för tillräckligt stort patientunderlag inom områdena för utbildningens mål.
I slutbetänkandet av kommissionen för jämlik hälsa föreslås en rad åtgärder för att nå regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Svenska Läkaresällskapet efterlyser dock ett djupare resonemang om bristen på läkare i primärvården, och vilken betydelse det har för att leva upp till hälso- och sjukvårdslagens krav på en jämlik vård.
Läkaresällskapet uppmärksammar genom Kandidat- och underläkarföreningen läkarstudenter och läkare före legitimation med priser för bästa artikel och bästa projektarbete. I år belönas Hanna Carr, doktorand vid Karolinska Institutet, och Puja Shahrouki, medicine doktor, Sahlgrenska akademin, just nu forskare vid David Geffen School of Medicine, UCLA. Prisutdelning på SLS den 19 december kl 18.
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tog i slutet av 2016 initiativet till att göra en kunskapssammanställning om dödshjälp. Svenska Läkaresällskapet, som liksom Smer vill bidra till ett öppet och sakligt samtal om denna svåra och viktiga fråga, bedömer att kunskapssammanställningen är ett bra bidrag till detta samtal.
Idag presenteras den senaste utgåvan av forskningsrapporten ”Alkoholen och samhället”, ett samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet, forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet samt IOGT-NTO. Årets rapport fokuserar på sambandet mellan alkohol och våld.
Lösningen på hälso- och sjukvårdens stora utmaningar är inte att få fler läkare i Sverige. Det handlar om att förändra vårdens och läkarprofessionens arbetssätt i grunden. Där utbyggnaden av den nära vården och ökad globalisering talar för färre och bredare specialiteter än i dag, skriver Svenska Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren i ett debattinlägg på Dagens Medicin.
Svenska Läkaresällskapet kan tack vare två generösa donationer stödja reumatisk och neurologisk forskning med extra forskningsmedel. Elizabeth Arkema, Lars Rönnblom och Elisabet Svenungsson beviljas forskningsmedel ur Ingegerd Johanssons fond för sin forskning om den reumatiska sjukdomen SLE, Joachim Burman och medarbetare för forskning om MS, multipel skleros, ur Hildegard Machschefes fond.
Den statliga styrningen behöver bli mer övergripande och staten och landstingen behöver samråda om olika insatser för en kunskapsbaserad och jämlik vård. Detta anser Läkaresällskapet i sitt svar på betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48. Och ser även positivt på rekommendationerna att professionerna ska involveras i detta arbete.
Svenska Läkaresällskapets nämnd har beslutat att inte genomföra mötet ”Framtidens Medicin & Hälsa” men fortsätter att ta ansvar för att frågorna lever vidare.
Läkaresällskapet har sedan 2011 på uppdrag av Socialstyrelsen arbetat med att implementera de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete genom Levnadsvaneprojektet. Ytterligare ett konkret resultat av detta arbete är den folder med råd och tips i arbetet med levnadsvanor vid psykisk ohälsa som nu släpps i en omarbetad andra upplaga.
Läkaresällskapet konstaterar i sitt remissvar på "En god och nära vård" att patienternas behov självklart ska styra vårdens organisation, att resursfördelningen kommer att bli en utmaning och att begreppet nära vård måste definieras bättre innan det lagregleras. SLS anser även att vårdgarantin inte bör utökas. Den strider mot etikplattformen, en av de grundläggande principerna i svensk sjukvård.