I svaret på "Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård" (SOU 2017:104) betonar Läkaresällskapet vikten av att tydliggöra att det handlar om utvecklingsarbete på vetenskaplig grund och forskning om människor, inte kvalitetsuppföljning av vård. SLS avvisar bestämt förslaget att forskningsåtgärder med samband till hälso- och sjukvård ska kunna etikprövas i efterhand.
Risken för komplikationer vid operationer kan halveras visar forskning om ett totalt alkoholstopp införs fyra till åtta veckor före operation. Detta gäller särskilt den miljon svenskar som har ett s.k. riskbruk av alkohol. Företrädare för Svenska Läkaresällskapet samt Sveriges kirurger och narkosläkare kräver nu i ett upprop på DN Debatt att åtgärder vidtas.
Oavsett var på jordklotet vi lever påverkar vi och påverkas av hälsoutvecklingen i världen. I anslutning till "Global Health Night", som avslutar konferensen om global hälsa publicerar Svenska Läkaresällskapet, i samarbete med SIGHT och Utrikesdepartementet, en praktisk guide om hur vi alla på olika sätt kan bidra till förbättrad global hälsa. Med forskningens hjälp blir det ännu effektivare.
Att EU-direktivet för läkemedelsforskning, som ger europeiska forskare möjlighet att skapa bättre behandlingsmetoder hos medvetslösa patienter genom att även denna patientgrupp inkluderas i vetenskapliga studier, inte tillämpas i Sverige hindrar svenska forskningsgrupper att utveckla behandlingen inom området, skriver bland annat SLS i ett upprop till socialminister Annika Strandhäll.
Markus Heilig, årets mottagare av Söderbergska priset i medicin på en miljon kronor, får priset för sin forskning som haft stor betydelse för såväl grundläggande neurovetenskap som kliniska tillämpningar inom psykiatri och beroendevård. Han har gjort flera viktiga originalupptäckter, som identifieringen av Neuropeptid Y samt betydelsen av olika receptorer för kontroll av stress och alkoholintag.
Den 18-19 april 2018 arrangerar Svenska Läkaresällskapet konferensen “Swedish Global Health Research Conference 2018: How can Sweden Contribute to the Sustainable Development Goals? From Research to Action”. Mötet samlar världsledande experter, forskare och regeringsföreträdare med målet att lyfta forskningens roll och betydelse för att nå målen i Agenda 2030.
För att möta utmaningarna i hälso- och sjukvården lyfter Svenska Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren fram behovet av läkare med bred generalistkompetens, nödvändiga förändringar i läkarnas utbildning och vikten av långsiktig kompetensförsörjning och en fungerande lärandemiljö. Artikeln finns med i kommande nummer av Läkartidningen – läs den redan nu!
– Hälsosamma matvanor är av yttersta vikt för folkhälsan, säger Anna Kiessling projektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Det är tyvärr också den levnadsvana som hälsoprofessionerna upplever som svårast att stödja patienterna i. Ohälsosamma matvanor är mycket mer mångfacetterade än till exempel rökning, där rådet är mycket tydligt, att man ska sluta.
Digitaliseringen i vården kräver professionens medverkan för att skapa en effektiv, kvalitativ, jämlik, säker och etisk vård. Hur omsätter vi i praktiken regeringens mål att Sverige ska bli ledande i världen inom eHälsoområdet före 2025? Frågan diskuteras vid Läkaresällskapets årliga inspirationsdag den 22 mars, arrangerad av bl a SLS kommittéer för eHälsa, läkemedelsfrågor och säker vård.
Skärpta vårdgarantier är fel väg att gå för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. Enda sättet för sjukvården att bidra till bästa möjliga hälsa i befolkningen är att ge vård efter behov, skriver Svenska Läkaresällskapet i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Att patienter inte skadas i hälso- och sjukvården är en grundläggande princip i läkares och övrig vårdpersonals arbete. Svenska Läkaresällskapet anser att hög patientsäkerhet nås genom god yrkeskunskap, ett etiskt förhållningssätt och bra arbetsmiljö, vilket innefattar tillräckligt med kompetent personal, interprofessionellt och verksamhetsöverskridande samarbete samt ett engagerat ledarskap.
– Att samtliga legitimerade läkare i och med förslaget får en grundläggande målstyrd och tydligt kliniskt orienterad utbildning under handledning oavsett vilket land man utbildat sig i, skapar ett stort mervärde för alla parter, läkare, verksamhet och patienter, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande. Förslaget om bastjänstgöring för läkare är bra och bör genomföras.
Kunskap om levnadsvanor värderas olika på läkarutbildningarna visar en granskning som genomförts av Svenska Läkaresällskapets kommitté för prevention. Nu vill Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren att kunskapen prioriteras högre av lärosätena – för att rusta blivande läkare för de utmaningar som framtidens hälso- och sjukvård står inför.
SLS konstaterar i sitt remissvar på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, att det behövs riktlinjer för primärpreventiva insatser på befolkningsnivå med BVC, MVC och Riktade hälsosamtal, som framgångsrika exempel. Vikten av enkla råd och uppföljning kan inte heller betonas nog för att lyckas genomföra och behålla goda levnadsvanor.
En väl utvecklad nära vård, med allmänmedicin som bas, kommer att få ett stort uppdrag och utbildningsuppdrag och resursfrågan behöver lösas. Läkaresällskapet understryker vikten av att alla inblandade parter har samsyn för att en ny organisation för hälso- och sjukvården ska få genomslag.
Svenska Läkaresällskapet välkomnar utredningens förslag, i delbetänkandet SOU 2017:76, om enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. – Det utgår från patientens behov och följer hälso- och sjukvårdslagen om en vård på lika villkor för hela befolkningen, vi är nöjda, kommenterar Stefan Lindgren, SLS ordförande, förslaget.
Svenska Läkaresällskapets Kommitté för prevention startade sitt arbete 2015. Syftet är att verka för att arbetet med levnadsvanor, primär och sekundär prevention av kroniska sjukdomar, och folkhälsa utvecklas inom hälso- och sjukvården och i samhället. Kommittén består av ett femtontal aktiva ledamöter från olika specialiteter.
Ett nytt år innebär nya möjligheter att förbättra sina kunskaper och insikter i professionellt bemötande av kollegor, patienter och anhöriga, Svenska Läkaresällskapets etikdelegation stöttar uppropet #utantystnadsplikt. Det är en fråga om professionell etik, en klok och god kollega förhåller sig respektfullt gentemot alla sina medmänniskor, säger Mikael Sandlund, Etikdelegationens ordförande.
Vi ser ett kategoriskt ställningstagande, ja eller nej till införande av dödshjälp, från Svenska Läkaresällskapets sida som ett hinder för att denna viktiga fråga ska kunna diskuteras på ett konstruktivt sätt, säger ordförande Stefan Lindgren. Frågan behöver analyseras och utredas ur brett samhällsperspektiv. Läkare ska delta i debatten såväl enskilt som via sina professionella organisationer.
Positivt att utredningen ”Ordning och reda i vården” ser över olika möjligheter för att säkerställa att vårdens pengar går till vård och att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård verkligen ges företräde. Detta är viktiga frågor som Läkaresällskapet driver sedan flera år säger Stefan Lindgren i en kommentar.
