Gå direkt till innehåll
Antibiotikan i EU hot mot svensk djurhållning

Nyhet -

Antibiotikan i EU hot mot svensk djurhållning

Svenska djur är bland de friskaste i EU och vår antibiotikaanvändning är internationellt sett mycket låg. Trots det tappar vår djurhållning mark till förmån för billigare produkter från länder med högre användning av antibiotika. Sverige måste nu aktivt främja den svenska djurhållningen för att försvara folkhälsan, skriver Helena Jonsson, LRF och Maria Forshufvud, Svenskt Kött.

I dag är det den Europeiska antibiotikadagen, ett initiativ från EU för att uppmärksamma riskerna med onödig användning av antibiotika och motverka antibiotikaresistens. Det är mer än lovvärt – WHO bedömer bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika som ett av de största hoten mot folkhälsan. Men vill EU göra skillnad finns betydligt kraftfullare åtgärder att ta till än att utnämna en temadag. I dag används till exempel alltför mycket antibiotika rutinmässigt i många EU-länder för att kompensera för undermåliga djurhållningssystem. I Sverige slutade vi med sådana avarter för mer än 25 år sen och vi har här en viktig roll att spela för att bidra till att situationen för djuren i hela EU förbättras. Steg ett är att se till att EU:s lagstiftning på djurområdet både efterlevs och förbättras. 

Med dagens ökade rörlighet av människor, djur och livsmedel sprids resistenta bakterier allt snabbare. Om spridningen fortsätter riskerar vi att ett flertal allvarliga bakteriella sjukdomar inte längre går att behandla.  Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är även beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som alla innebär en ökad infektionsrisk.

Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt, bara när det behövs och på rätt sätt. Det gäller inte minst för den antibiotika som används för djur.

Svenska bönder har under lång tid arbetat för en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Vi var först i världen då riksdagen 1986, efter förslag från LRF, förbjöd användning av all antibiotika i syfte att öka djurens tillväxt. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU. Utanför EU används fortfarande antibiotika rutinmässigt i tillväxtstimulerande syfte.

Svenska djur friskast

I dag är svenska djur bland de friskaste i EU. Våra djurs goda hälsoläge har lett till att Sverige har en internationellt sett mycket låg användning av antibiotika. En rapport från den europeiska läkemedelsmyndigheten som kom i mitten av oktober visar att försäljningen av veterinärmedicinsk antibiotika, per kg levande djurvikt, i Holland är cirka tio gånger högre än i Sverige. Och i grannlandet Danmark är den cirka tre gånger så hög. Sverige ligger lägst bland de 17 EU- länder som ingick i studien.

I många andra länder, till exempel USA, förbrukas mer antibiotika inom veterinärmedicin och för uppfödning av djur än till människor. Det är alltså vanligare att man ger antibiotika till friska djur än till sjuka människor.  I Sverige är förhållandet tvärtom. Statistik från den svenska antibiotikaresistensövervakningen visar att försäljningen av veterinärt förskrivna antibiotika 2010 var cirka 14 ton. Motsvarande siffra för den svenska sjukvården är cirka 64 ton. 2011 minskade försäljningen av veterinära antibiotika med 12 procent och ligger nu på cirka 13 ton.

Lägsta pris styr

Trots denna stora fördel för den svenska livsmedelsproduktionen så tappar i dag vår djurhållning mark. Lägsta pris styr i livsmedelsindustrins värld och det blir allt ovanligare med svenskt kött på tallriken och svensk ost på mackan. Den djurhållning som är ett internationellt föredöme riskerar att tyna bort, på grund av att det i andra länder fortfarande går att hålla nere produktionskostnaderna genom omoderna produktionsmetoder där antibiotika ses som en enklare och billigare lösning än omsorgen om djuren. Dessutom är Salmonella mycket ovanligt hos svenska djur, vilket gör att vi i princip aldrig hittar salmonella i svenska livsmedel.

Svenska bönders oförtrutna arbete med att minska risken för antibiotikaresistens i samhället har varit lyckosamt och effektivt. Därför menar vi att antibiotikans dag är väl värd att uppmärksammas. Men ska vi stoppa den fortsatta spridningen av resistens räcker det inte med en dag – det krävs åtgärder. Med den unika uppfödning Sverige har borde det vara en självklarhet att på alla sätt främja svensk djurhållning för att försvara folkhälsan.  Regeringen med Eskil Erlandsson i spetsen borde lägga ner mer tid på det än att försöka minska EU:s jordbruksbudget till priset av svenska bönders konkurrenskraft.

Helena Jonsson

Förbundsordförande LRF

Maria Forshufvud

vd Svenskt Kött

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Isabel Moretti

Isabel Moretti

Presskontakt VD +46 72 142 04 83
Karin Amedé

Karin Amedé

Presskontakt Kommunikationschef 070-422 23 70

Relaterat innehåll

Svenskt Kött berättar om varför du ska välja svenskt gris-, nöt- och lammkött när du handlar mat och äter ute.

På svensktkött.se hittar du massor av nyheter, kunskap och inspiration om köttdetaljer, styckning, tillagning och recept. Du kan också beställa och ladda ner material.

På svensktkött.se hittar du massor av nyheter, kunskap och inspiration om köttdetaljer, styckning, tillagning och recept. Här möter du även några av alla svenska bönder som berättar om sitt arbete. Du kan också beställa och ladda ner material.

I priset för det svenska köttet ingår:
•Världens strängaste djurskyddslagstiftning
•Respekt för djurens behov av naturligt beteende
•Mycket hög livsmedelssäkerhet
•Arbetstillfällen i Sverige och en levande landsbygd
•Öppna och värdefulla landskap tack vare betesdjuren; bara svenska djur kan beta svenska hagar

Svenskt Kött ägs av Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Köttföretagen, Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare och Svenska Fåravelsförbundet.

Svenskt Kött
Franzéngatan 6
105 33 Stockholm