Köttet är tillbaka. Svenskarna äter kött, tycker att det är bra för hälsan – och oroar sig för att det inte kommer att räcka. Det visar Svenskt Kötts senaste konsumentundersökning, genomförd av Novus. Samtidigt efterfrågar allt fler en ökad svensk köttproduktion.
Från och med 1 mars 2025 ska restauranger informera om köttets ursprung. Detta gäller nöt, gris, får, get och fågel. Målet är att underlätta medvetna val för konsumenter och främja djurvälfärd samt hållbarhet inom livsmedelssektorn.
Hög konsumtion av rött kött kopplat till ökad risk för tjock och ändtarmscancer ses av många som allmänt vedertaget. Men det vetenskapliga stödet är inte så stark som man kan tro. Flera faktorer påverkar risken som exempelvis hur hälsosamt leverne man har i övrigt och kostens sammansättning i stort.
Sverige upplever en kortvarig brist på nötkött, främst på ädla detaljer som ryggbiff och entrecote. Produktionens säsongsvariationer, ekonomiska utmaningar och begränsade investeringar bidrar till denna situation, men det finns fortfarande god tillgång på griskött. Att konsumenter, restauranger och offentliga kök väljer svenskt kött är avgörande för den framtida tillgången.
Forskning om kost och hälsa är komplex. Medier rapporterar ofta om livsmedelsrisker utan att betona osäkerheten i enskilda studier. Det är viktigt att se till kostvanor som helhet och beakta livsstilsfaktorer för att förstå sambanden bättre, inklusive genetik och livsstil.
Det sägs ofta att vi äter för mycket kött, men hur mycket kött äter vi egentligen? Jordbruksverkets nyligen publicerade statistik för köttkonsumtionen under 2023 visar att den genomsnittliga konsumtionen av rött kött ligger på 511 gram per person och vecka vilket endast är 2% över Livsmedelsverkets kostråd. Det är en minskning från 27,6 kg/person under 2022 till 26,6 kg/person under år 2023.
Köttet har varit i skamvrån under en lång tid, men synen på kött som livsmedel börjar förändras. Värderingar kring kött som något ohållbart och ohälsosamt klingar av. Istället ses köttet mer som en del av en hälsosam kost. Det påståendet stärks av både av Ungdomsbarometern och Novus senaste opinionsundersökning på uppdrag av Svenskt Kött.
Under juletiden är det av tradition grisen som har huvudrollen på julbordet. Men hur kommer det sig att just mat från grisen blivit viktig i de svenska traditionerna och i det svenska köket? Varför äter vi så mycket gris i Sverige? Vi har tittat närmare på varför grisen och människan levt sida vid sida genom historien.
I juni släpptes de nya nordiska näringsrekommendationerna och nu fortsätter arbetet för att omvandla dem till kostråd i Sverige. Den stora frågan nu är – hur ska kommande kostråd se ut?
Rekordmånga är villiga att betala mer för svenskt kött och nästan alla i Sverige äter kött, visar Novus senaste opinionsundersökning på uppdrag av Svenskt Kött. Att svenskt kött är det främsta valet för konsumenten bekräftas också av att 87 procent anger att de oftast köper svenskt kött.
113 kommuner satsar mindre pengar på skolmaten i år. Av dessa väljer 30 kommuner att servera mindre kött för att spara mer. Ökande matkostnader gör alltså att skolorna drar ner på köttet. Men har vi glömt bort skolmatens näringsinnehåll?
Att välja kött Nose to Tail är ett sätt man kan äta billigare mat på som både är hållbara och näringsrik. Svenskt Kött har tagit fram en ny sida som hjälper dig att hitta de rätta styckdetaljerna och hur du tillagar dem på bästa sätt.