Pressmeddelande -

Svenskt Sigills hållbarhetschef vinner SLU Artdatabankens naturvårdspris

Helena Allard, hållbarhetschef för Svenskt Sigill vinner SLU Artdatabankens naturvårdspris, för sina enastående insatser för den biologiska mångfalden. Helena blev nominerad för sitt arbete med att föra in biologisk mångfald i reglerna för Svenskt Sigill.

SLU Artdatabankens naturvårdspris delas ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Förste pristagare var Nils Dahlbeck, 1997. Efter honom har en rad av Sveriges framträdande naturvårdare mottagit utmärkelsen.

Motiveringen:

Helena har med driv, initiativ och klokskap sett till att omvandla teori till handling. Med sin åtgärdslista har hon gjort det lätt för odlare att göra rätt. Alla Svenskt Sigill-odlare har nu en plattform för att kraftigt öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Med skickligt förankringsarbete har hon lyckats få gehör för idén om den valbara åtgärdslistan som ger konkret vägledning, goda exempel och inspiration. Den smarta lösningen hyllas nu för att vara något som verkligen kan göra stor skillnad.

Svenskt Sigills regler ändrades 2019/2020

Helena har tagit fram en åtgärdslista för att öka den biologiska mångfalden på alla Svenskt Sigill-gårdar som odlar frukt, grönsaker, blommor, prydnadsväxter eller spannmål. Detta har skapat möjligheter för den biologiska mångfalden att öka kraftigt i odlingslandskapet.

– Jag är så glad och tacksam över att ha vunnit naturvårdspriset. Jag vill dela det med alla Svenskt Sigill-odlare som gör jobbet. De skapar boplatser och mat till insekter, fåglar och vilt varje dag, säger Helena Allard, hållbarhetschef på Sigill Kvalitetssystem.

Över 1000 odlare genomför nu åtgärder för att öka antalet humlor, bin, fåglar och andra insekter i jordbrukslandskapen. Odlarna kan välja från en lista - för att säkerställa att rätt åtgärder görs på rätt plats. Totalt handlar det om tusentals åtgärder som kommer att genomföras under de närmaste åren.

Exempel på åtgärder:

  • Så blommande remsor vid åkern, vilket är bra för både fåglar och insekter.
  • Plantera eller lämna blommande och bärande träd och buskar som ger mat till både pollinerande insekter och fåglar.
  • Anlägga upphöjda skalbaggsåsar där rovinsekter trivs. Det minskar behovet av växtskyddsmedel och bidrar till livsmiljöer för många insekter.
  • Vänta med att slå gräset så att blommorna hinner slå ut.

Lösningen, att ha en valbar lista, med åtgärder som sedan räknas ihop till en minsta möjliga poäng för att uppnå kraven inom Svenskt Sigill. Detta skapar inte bara faktiska åtgärder utan fungerar också som en inspirationslista för de odlare som vill bidra med ännu mer till miljön kring sina odlingar.

Mer om SLU Artdatabanken

SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper. De samlar in och lagrar data om biologisk mångfald, stödjer myndigheters arbete, utför regeringsuppdrag och forskning. SLU Artdatabanken vill genom priset främja det fortsatta arbetet med bevarande av biologisk mångfald, öka kunskapen om Sveriges arter och naturtyper, uppmärksamma behovet av naturvårdsarbete och forskning inom detta område samt motivera till och främja fortsatt arbete för bevarande av biologisk mångfald.

För mer information:

Helena Allard, hållbarhetschef Sigill Kvalitetssystem, helena.allard@sigill.se 070-320 02 85

Ulrika Sehlberg Samuelsson, kommunikatör SLU Artdatabanken, ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se

Josefin Kihlberg, kommunikationsansvarig Sigill Kvalitetssystem, josefin.kihlberg@sigill.se 070-260 04 74

Relaterade länkar

Ämnen

  • Mat, dryck

Kategorier

  • biologisk mångfald

Svenskt Sigill är miljömärkningen för svensk mat och blommor. Märkningen tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan. Dessutom ingår djuromsorg och livsmedelssäkerhet.

Svenskt Sigill Klimatcertifierad kommer från gårdar som har gjort allt för att minska sin klimatpåverkan.

Svenskt Sigill Naturbeteskött är den enda svenska märkningen som garanterar att djuren betat på de mest artrika betesmarkerna.

Märkningen Svenskt Sigill bygger på certifieringar från Sigill Kvalitetssystem och kontrolleras via oberoende kontroller vartannat år.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Svenskt Sigills hållbarhetschef nominerad till höjdarpris för biologisk mångfald

    Helena Allard, hållbarhetschef på Svenskt Sigill, är en av två nominerade till SLU Artdatabankens Naturvårdspris. Naturvårdspriset delas ut den 22 maj till någon som har gjort enastående insatser för den biologiska mångfalden. Helena är nominerad för sitt arbete med att föra in biologisk mångfald i reglerna för Svenskt Sigill.

  • 2 av 3 svenskar vill veta mer om hur livsmedel bidrar till biologisk mångfald

    ​Det finns ett stort intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor bland svenska konsumenter. En ny Sifo-undersökning, genomförd på uppdrag av Svenskt Sigill, visar att 2 av 3 vill veta mer om hur livsmedel bidrar till biologisk mångfald. Svenskt Sigill lanserar nu en interaktiv märkning www.hejbonde.svensktsigill.se som ska öka kunskapen om hur ditt val av livsmedel påverkar en hållbar odling.

  • Biologisk mångfald – så gör du skillnad i matbutiken


    Tre fjärdedelar av våra livsmedelsgrödor är helt eller delvis beroende av pollinerande insekter. Men tyvärr är okunskapen om detta fortfarande stor hos allmänheten. Samtidigt uppger 2 av 3 konsumenter* att de vill lära sig mer om hur livsmedel kan bidra till biologisk mångfald.

    Biologisk mångfald handlar om naturens artrikedom. Många olika arter, till exempel insekter, blommor och fåg

  • Svenskt Sigill partner i forskningsprojekt för fler nyttiga insekter

    I sommar drar arbetet igång med att skapa nyttodjurparker i äppelodlingar certifierade enligt Svenskt Sigill på Kiviks Musteri på Österlen. Syftet är att forskare skall undersöka vilka åtgärder i svenska förhållanden som ger bäst effekt för att öka antalet nyttiga insekter.

  • Jordbruksmark som kolsänka är en underutnyttjad lösning på klimatkrisen

    Det är viktigt att vi utnyttjar alla möjligheter för att minska klimatpåverkan från matproduktionen. Utsläppen av växthusgaser måste fortsätta minska men vi kan också nyttja potentialen som finns för lagra in kol i marken. Matjorden innehåller redan mer kol än vad som finns i hela atmosfären inklusive växtligheten ovan jord. Med relativt enkla medel skulle det svenska jordbruket kunna binda in 1 m