Sveriges Skolledare kräver att exploatörer bidrar ekonomiskt till skolor i industrikommuner för att hantera kostnader och brist på personal. De föreslår flyttbidrag, utbildningsinsatser och långsiktiga avtal för att säkerställa utbildningens kvalitet och stabilitet.
Liberalerna presenterar många reformförslag för skolväsendet utan tydlig genomförandeplan. Rektorerna måste ges tid och resurser för att leda arbetet effektivt. Utan stöd kommer reformerna inte nå klassrummet, vilket behöver beaktas vid landsmötet.
Sveriges Skolledare introducerar en ny kris- och beredskapsstadga samt ställningstaganden för att förbättra säkerheten i förskolor och skolor. Dessa initiativ syftar till att stödja skolledare och hantera ökade säkerhetskrav samt förändrat omvärldsläge.
Sveriges Skolledare uppmanar regeringen att inkludera skolväsendet i den nationella AI-strategin. Utbildning i AI är avgörande för framtida samhällsmedborgare. Därför behövs kompetensutveckling och riktlinjer för ansvarsfull AI-användning i skolorna.
Bakom regeringens tal om rekordstora satsningar döljer sig en verklighet av tillfälligt höjda bidrag, uteblivna förslag för att skärpa villkoren för friskolor och ett växande demografiskt tryck på skolorna. Sveriges Skolledare varnar för att regeringen lämnar skolledare utan verktyg för att klara framtidens utmaningar.
Sveriges Skolledare lanserar en ny yrkesetik för skolledare och inrättar ett yrkesetiskt råd. Målet är att stärka professionalitet och integritet inom yrket, samt att stödja skolledare i etiska beslut i en föränderlig omvärld.
AkademikerAlliansen har nått en överenskommelse med SKR och Sobona om villkor för 90 000 akademiker. Avtalet betonar chefers viktiga roll i lönesättning och innebär förbättrade villkor för arbetstid, lön och kompetensutveckling för skolledare.
Efter att Skolverket tvingats stänga sin digitala provplattform för vårens nationella prov kräver Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare att regeringen kompenserar skolorna ekonomiskt för de ökade kostnader som detta medför.
Ny statistik visar att kvinnliga skolledare i Sverige tjänar 3 000–6 500 kronor mindre än män, trots större personalansvar och mer övertid. Sveriges Skolledare kräver åtgärder för att minska löneskillnader och förbättra arbetsvillkoren för alla skolledare.
En ny rapport visar att 85 procent av skolledarna arbetar övertid varje vecka, och nästan hälften av rektorerna har chefsansvar för fler än 30 anställda. Ohållbara villkor gör att många rektorer slutar, och det bidrar till otrygghet i skolan och har en negativ inverkan på elevernas studieresultat.
Sveriges Skolledare välkomnar förslaget från utredningen "Bättre förutsättningar för trygghet och studiero" gällande undervisningsnära ledarskap för att öka studieron. Men samtidigt finns en oroöver brist på utbildad personal och resurser, vilket kan göra regleringar verkningslösa. Rektors tid behöver prioriteras för att möta elevers behov.
Sveriges Skolledare välkomnar att utredningen avstår från att införa anmälningsplikt för skolledare, men uttrycker oro över regeringens förslag om informationsdelning med polisen, som riskerar att få samma negativa effekter.
Sveriges Skolledare kritiserar lagförslaget om informationsdelning till rättsväsendet i en skrivelse till Justitieministern. Förbundet föreslår att skrivningarna om att information ska delas även utan begäran tas bort, och att informationsskyldigheten riktas mot huvudmannen istället för rektorer för att säkerställa skolans trygghet och fokus på utbildning.
Regeringens lagrådsremiss "Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen" möter skarp kritik från Sveriges Skolledare. Förslaget, som innebär att rektorer ska åläggas en skyldighet att lämna ut uppgifter till Polismyndigheten, riskerar enligt förbundet att allvarligt skada förtroendet mellan skola och elever.
Sveriges Skolledares ordförande kommenterar Skolverkets preliminära behörighetssiffror som visar att var femte elev som gick ut kommunala grundskolan i landets fyra största kommuner i våras inte är behöriga till gymnasieskolan. Staten behöver ta ett huvudansvar för skolans finansiering och resurstilldelning, annars kommer det kompensatoriska uppdraget aldrig kunna uppfyllas.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman är ny ordförande för Sveriges Skolledare, den första ordinarie ordföranden för förbundet. Med en bakgrund som rektor och verksamhetschef inom förskola, grundskola och gymnasium tar hon över ledningen med stolthet och ödmjukhet. Hon har varit fackligt engagerad under hela sin karriär.
24-25 maj äger Sveriges Skolledares första kongress rum på Rönneberga på Lidingö. Media välkomnas att bevaka kongressen. Programmet inkluderar tal av skolminister Lotta Edholm och val av ordförande, presidium och styrelse. För pressanmälan, kontakta press@sverigesskolledare.se.
Sveriges Skolledare uppmanar regeringen att kompensera skolledare med ett lönelyft, efter att lärarlönelyftet och karriärstegsreformen ledde till en snedvriden lönestruktur i skolan. Det föreslagna skolledarlönelyftet bedöms kosta staten 1,2 miljarder kronor årligen, enligt en analys från förbundet.
Valberedningens förslag till ny förbundsstyrelse för Sveriges Skolledare har presenterats. Som förbundsordförande föreslås Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Valen till ny förbundsstyrelse görs på Sveriges Skolledares första ordinarie kongress den 24-25 maj i Stockholm.
Ett nytt avtal har tecknats mellan AkademikerAlliansen, där Sveriges Skolledare ingår, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona. Parterna är bland annat överens om förändringar som syftar till att ge medlemmarna bättre löneprocesser, arbetsmiljö och kompetensutveckling. I överenskommelsen ingår också en satsning som syftar till att förbättra chefers förutsättningar att utöva sitt ledarskap.