Trots att halterna av de flesta miljögifter och tungmetaller minskar i kustbestånd av abborre och tånglake mår fisken allt sämre. Vad det beror på, vet forskarna ännu inte. Exempelvis har fisken fått mindre könskörtlar och levern, ämnesomsättningen, saltbalansen och immunförsvaret har påverkats. Ytterligare studier krävs för att klargöra orsakerna.
FISK & FISKE. I dag skrev SLU och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) under en ramöverenskommelse om samverkan för de kommande sex åren. Samverkan gäller kunskapsförsörjning till stöd för akvatisk resursförvaltning och åtgärdsinriktat miljöarbete. Ramöverenskommelsen anger ingen ekonomisk omfattning, men uppdraget från HaV till SLU har de senaste åren legat på drygt 100 miljoner kronor per år.
SLU-forskare har utvecklat en ny metod för att få svar på varför överfiskade fiskpopulationer, t.ex. torskbeståndet i Östersjön, inte återhämtar sig trots att fisket minskat. Metoden går ut på att analysera tillväxtmönster under torskens olika livsstadier, för att se om utebliven återhämtning beror på brist av någon särskild typ av föda. Studien presenteras i ett nummer om marina ekosystemskiften
Sverige bör satsa på ett nytt forskningsfartyg som ersättare för det skrotade Argos. Det är rekommendationen i den utredning som gjorts av SLU, SMHI och Kustbevakningen på regeringens uppdrag.
Första versionen av Fisknyckeln som släpptes förra sommaren blev mycket uppskattad. Då fanns detaljerade beskrivningar av drygt 50 fiskarter i svenska sötvatten. Appen är nu utökad med 190 marina fiskarter.
Den som har goda kunskaper om arter kan i sommar komma med kompletterande data till ArtDatabankens förslag till ny rödlista. Arter som vikare, göktyta och strandpadda ser ut att lämna rödlistan. Däremot minskar flera vanliga arter så mycket att de nu riskerar att rödlistas.
Koldioxidutsläppen i svenskt fiske skulle kunna minska med 30–60 procent om fisket förvaltades mer effektivt. Det visar beräkningar i en ny nordisk studie som letts av Staffan Waldo från SLU. Små fiskbestånd och en alltför stor fiskeflotta innebär att en fiskare idag måste lägga mycket tid och bränsle på att fånga sin kvot, vilket är både kostsamt och genererar utsläpp.
En ökad jakt- och fisketurism skulle troligen inte krocka med de allmänna värderingarna i samhället. De som vill satsa på sådan turism bör dock ta hänsyn till att stödet inte är lika starkt för jakt och fiske som främst strävar efter troféer, och att lokalbefolkningen kan vara orolig för en ökad konkurrens om vilt och fisk i bygden. Om detta skriver Anders Kagervall i en avhandling från SLU.
Torskarna i Östersjön kommer att bli färre i ett framtida varmare och sötare hav. Dessutom kommer torsken att bli sämre på att tåla ett högt fisketryck. Det visar en ny SLU-studie, där beräkningar från sju olika ekologiska modeller pekar mot samma slutsats.
Internationella havsforskningsrådet rekommenderar idag sänkta fångstkvoter för torsk och skarpsill i Östersjön under 2014. Beslut fattas av EU:s ministerråd senare i år.
SLU har inrättat ett nytt miljöanalysprogram om kust och hav. Programmet samlar universitetets marina kompetens inom miljöanalys och har som mål att stödja arbetet med att nå nationella och internationella miljömål.
Kom och träffa experter från SLU och Naturvårdsverket på fartyget Sigyn den 2 juli! Hör om försurningstrenden som vändes, näringsläckaget från lantbruket som minskades och om torskbeståndet i Östersjön som delvis återhämtat sig. Vad krävs för ett framgångsrikt miljöarbete? Tid: kl. 15.30-17.00 följt av mingel med matig vegetarisk macka.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
