Att förstå de signalvägar som styr könsmognaden hos fisk kan på längre sikt bidra till att utveckla principer för att kontrollera könsmognad i odlingsmiljö. Gersende Maugars vid SLU i Umeå har studerat dessa processer. Många fiskarter visar en stor variation i ålder och storlek vid könsmognad både i vilda och odlade populationer. Exempelvis har Atlant-laxen utvecklat olika livsstrategier, och h
Stormen Per som nyligen drabbade delar av Sverige fick stora konsekvenser för skogsbruket. Enligt uppskattningar från Skogsstyrelsen fälldes cirka 12 miljoner kubikmeter, i huvudsak gran, efter den senaste stormen. Vindfällena ligger spritt och över en stor del av det tidigare stormområdet efter Gudrun. Vissa områden har pekats ut att vara mer drabbade denna gång, till exempel området kring Mar
2007 års Marcus Wallenberg-pris på 2 miljoner kronor tilldelas professor Ove Nilsson, SLU i Umeå, för hans banbrytande upptäckt om mekanismerna för träds blomning och hur detta kan utnyttjas i trädförädlingssyfte. Han har klarlagt vad som avgör när träd blommar och hur signaler på molekylär nivå får träd att anpassa sig efter årstidernas växlingar. Med hjälp av dessa upptäckter kan det bli möjl
PRESSINBJUDAN från SLU 2007-01-29 PÅMINNELSE: TRE STARTSKOTT VID SLU MED KUNGLIG NÄRVARO Onsdagen 31 januari 2007 finns det tre goda händelser att salutera vid SLU - En ny fond för forskning kring sällskapsdjurens sjukdomar, under beskydd av Kronprinsessan Victoria, presenteras - Universitetsdjursjukhusets nya organisation invigs - Avancerad bilddiagnostik i form av MRT-utrustning invigs
Torsdag den 1 februari med start kl 10.00 kommer en isskulptur att skapas i SLU:s Kunskapsträdgård på Ultuna campus. Detta blir också avstamp för SLU:s aktiviteter under Linnéåret. Konstnären Lena Kriström Kulin kommer, tillsammans med två av de landskapsarkitektstudenter från SLU som haft henne som handledare när man skapat utemiljön vid Icehotel i Jukkasjärvi, att med motorsåg, hackor och kni
Q-PorkChains är den hittills största forskningsinsatsen inom köttvetenskap med stöd av EU. Syftet är att förbättra kvaliteten på griskött och charkprodukter. Projektet samlar universitet, forskningsinstitut och industri från 16 EU-länder och 5 länder utanför EU. Målet är att utveckla uthålliga produktionsmodeller för griskött av hög kvalitet som motsvarar konsumenternas behov och produktion
Aldrig förr har så mycket information om svärmare och spinnare samlats som i den nu publicerade Nationalnyckelvolymen Fjärilar: Ädelspinnare – tofsspinnare. Dessutom ingår ett omfattande bildmaterial med både vackra och detaljrika illustrationer. Denna fjärde utgivna volym av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna behandlar den grupp av nattfjärilar som populärt kallas svärmare och spinn
Onsdagen 31 januari 2007 finns det tre goda händelser att salutera vid SLU - En ny fond för forskning kring sällskapsdjurens sjukdomar, under beskydd av Kronprinsessan Victoria, presenteras - Universitetsdjursjukhusets nya organisation invigs - Avancerad bilddiagnostik i form av MRT-utrustning invigs Dessa tre, mycket positiva händelser, kommer att äga rum då H.K.H. Kronprinsessan Vict
Vad sprutas på svenska åkrar? Vilka gifter rinner i våra vattendrag? Och hur farliga är de för människor och djur? Vid SLU finns Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel. Här undersöker forskare vilka bekämpningsmedel som läcker ut i sjöar och vattendrag. Hur illa är det ställt? Vid ett presseminarium 23 januari 2007 vid SLU i Uppsala berättar fyra forskare om arbetet att spåra gifter
Bakterier och svampar i jord kan bryta ned även hårt bundna pesticider. Deras livsuppehållande och tillväxtprocesser påverkas av pesticiderna, men även till stor del av jordens egenskaper. Detta visar Ylva Schnürer i sin doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Ylva Schnürer redovisar i sin doktorsavhandling studier kring olika mikroorganismer (bakterier och svampar) i marken och hur de påverkas av pe
Många av de fågelarter som är karaktäristiska för odlingslandskapet har blivit allt ovanligare sedan 1970-talet. Ett allt mer intensivt jordbruk är en viktig förklaring, en annan är en ökande regional likriktning. Både i slätt- och skogsbygder har odlingslandskapet blivit mer enformigt; i slättbygderna dominerar numera spannmålsodlingen medan vallar och trädor dominerar i skogsbygderna. Många fåg
Många av de fågelarter som är karaktäristiska för odlingslandskapet har blivit allt ovanligare sedan 1970-talet. Ett allt mer intensivt jordbruk är en viktig förklaring, en annan är en ökande regional likriktning. Både i slätt- och skogsbygder har odlingslandskapet blivit mer enformigt; i slättbygderna dominerar numera spannmålsodlingen medan vallar och trädor dominerar i skogsbygderna. Många fåge