Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Kväveutsläpp ökar kolbindning

    Ökad tillgång på kväve ökar inbindningen av kol i de boreala skogarna, visar bland andra SLU-forskaren Achim Grelle i den ansedda tidskriften Nature som publiceras den 14 juni. När skog växer binds kol in i träden och därmed minskar halten av koldioxid i luften. Mänskliga aktiviteter såsom gödsling av jordbruksmark och förbränning av biomassa och fossila bränslen gör att halten av kväve i atmo

  • Komplett artredovisning från Krusenbergs gods

    Det rika växt- och djurlivet vid Krusenberg strax söder om Uppsala redovisas i en ny publikation från Centrum för biologisk mångfald. Författaren Ingemar Ahlén, SLU, har arbetat i området ända sedan 1972. Faunan och floran på Krusenberg i Uppland är titeln på boken som redovisar resultaten av 35 års inventeringar och observationer av djur- och växtarter i ett av Upplands artrikaste område

  • SLU:s nya djursjukhus och lokaler för utbildning och forskning ”För djurens och människans bästa”

    I dag, måndag den 4 juni tillkännagav SLU och Akademiska Hus bedömningsgrupp att man valt att gå vidare med Nyréns arkitektkontor AB förslag i det parallella uppdrag som genomförts för projektet. De fyra arkitektkontoren Nordstrand, Frisenstam, Rung Arkitektkontor AB, Nyréns arkitektkontor AB, Tengbomgruppen AB och White arkitekter AB har alla fått samma förutsättningar för sitt arbete, at

  • SLU-forskning visar NY TEKNIK KAN GE TIDIG DIAGNOS AV HJÄRTFEL HOS HUND

    En helt ny teknik att diagnosticera hjärtfel hos hund har testats av veterinär Katja Höglund vid SLU. I en avhandling visar hon att en digital analys av blåsljud från hjärtat kan upptäcka de lindriga hjärtfel som sällan upptäcks vid normal besiktning. Metodiken kan förhoppningsvis komma till nytta även inom humanvården. Tidig diagnos av hjärtfel hos små barn skulle enklare kunna utföras med denna

  • Kungliga pengar till hagmarksforskning

    Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö har beviljat anslag till Anna Dahlström, SLU, för hennes forskning om skötsel av ängs- och hagmarker med höga biologiska värden. Anna Dahlström, forskare i programmet HagmarksMISTRA, har tilldelats 75 000 kronor ur konungens 50-årsfond. Anslaget ska användas i hennes forskning om ”ekologisk kunskap för variabel sköts

  • Pressinbjudan från Akademiska Hus och SLU: SLU:s nya djursjukhus och lokaler för utbildning och forskning ”För djurens och människans bästa”

    Hur ska de nya lokalerna för SLU:s djursjukhus, samt för forskning och undervisning inom fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) utformas? Fyra arkitektkontor har alla fått samma förutsättningar för sitt arbete, att göra skisser på de nya lokalerna på Södra Gärdet samt ge förslag på hur anläggningen ska utformas i relation till de centrala delarna av SLU:s nya camp

  • ATT TA GREPPET OM PROTEINHALTEN I KORN

    Att odla maltkorn är svårare än att odla korn som ska bli foder, eftersom bryggerinäringen kräver att proteinhalten ska ligga inom ett ganska snävt intervall. Nu kommer en avhandling från CG Pettersson från SLU som visar hur man kan öka precisionen i odlingen. Kornet gödslas i två steg, och vid den andra gödslingen anpassas mängden efter årsmånen, bland annat med hjälp av en sensor som mäter konce

  • Artportalens tiomiljonte observation

    En bladbagge blev den tiomiljonte observation som rapporterades till ArtDatabankens internet-portal för artrapportering i Sverige. Linnés arbete att kartlägga fauna och flora fortsätter i högsta grad än i dag! Det tiomiljonte fyndet blev en skalbagge som heter Plateumaris sericea. Kanske Linné fick en sådan i sin stövel under sina äventyr i Lappland. Det var han som namngav den år 1761. Arten h

  • Välkommen till en festlig och kunskapsrik dag i närvaro av H.M. Konungen på Stenhammar den 5 juni

    SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Stenhammars godsförvaltning inledde förra året ett samarbete, där forskning och praktisk tillämpning inom den betesbaserade nötköttsproduktionen möts. Dagens konsumenter ställer allt oftare frågor om produktionen och dess effekter på miljö, klimat och hur djuren egentligen har det. Samtidigt ställs naturvård och människors behov av rekreation mot en effektiva

  • Lika bra ensilage i liten som stor bal

    Det går lika bra att ensilera vallfoder till häst i små balar på 40 kg, som i de stora balar på upp mot 800 kg som produceras i Sverige. Det visar Cecilia Müller, husdjursagronom vid SLU, i sin avhandling om inplastat vallfoder till häst. Allt fler hästar i Sverige äter vallfoder som har plastats in vid skörd, så kallat ensilage eller hösilage. Ett ensilerat foder har många fördelar jämfört me

  • UNIKT FÅGELLIV I SVENSKA STÄDER

    Svenska städer har många grönområden i internationell jämförelse. Detta kan ha bidragit till att vi har lika många fågelarter i stadsskogar som i skogar i landskapet omkring städerna. Dessutom är skogarnas biologiska kvalitet oftast högre i städerna än på andra håll. Det framgår i en ny avhandling av Marcus Hedblom från SLU. Resultaten kan bidra till att förbättra förutsättningarna för fåglar i sv

  • Mindre magsjuka om kycklingstallar åtgärdas

    Förekomsten av magsjukebakterien Campylobacter hos slaktkyckling varierar mycket mellan olika regioner och uppfödare. Kycklingstallarnas utformning, den allmänna ordningen och andra produktionsdjur på gårdarna är några av de faktorer som påverkar förekomsten. Det har veterinär Ingrid Hansson visat i sitt doktorsarbete vid SLU och SVA. Campylobacter är den bakterie som rapporteras orsaka de fle

Visa mer