I en artikel som publiceras i tidskriften Nature idag visar en internationell grupp forskare, däribland Anders Wilander på SLU, att återhämtningen från försurningen i sjöar och vattendrag delvis motverkas av ett ökat utläckage av naturliga humusämnen från marken. Artikeln (1) är ett resultat av ett internationellt samarbete under FN:s luftkonvention, UNECE. I samarbetet har miljöövervaknings
Dagens matproduktion är beroende av billig olja, som är på väg att ta slut. Därför måste framtidens lantbruk med nödvändighet bli mer uthålligt. Frågan är bara hur? Den frågan står i centrum för konferensen ”Mat i nytt klimat” som ordnas den 19-21 november i Norrköping. Arrangörer är Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Richard Heinberg från Post Carbon
Hur kan allvarliga skador hos hopphästar orsakade av dåliga underlag vid tävling och träning undvikas i framtiden? Det vill en forskargrupp vid SLU i Uppsala undersöka. Nu har de beviljats nära tre miljoner kronor från två internationella organisationer, det internationella ridsportförbundet FEI samt ILPH, International League for the Protection of Horses, en organisation som värnar om djursky
Att täcka mjölkkors proteinbehov med egenodlat foder är en utmaning på många gårdar. Nu visar Tomas Rondahl från SLU hur ärt-havreensilage kan bli en del av lösningen. Med lämplig skördetidpunkt och ensileringsteknik och utblandning med vanligt vallensilage kan kornas behov av kraftfoder minskas betydligt. Ett problem inom både ekologisk och konventionell mjölkproduktion är att tillgodose mjöl
Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU beslutade på tisdagen att inrätta fyra nya utbildningsprogram. De nya programmen är: Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling (270 hp) Landsbygder i förändring – kandidatprogram (180 hp) Det nya agronomprogrammet är tvärvetenskapligt och sätter in jordbrukssektorn och naturresursfrågor i ett samhälls- och beteendevetenskapligt persp
Den årliga tillväxten i renhjordar varierar från år till år och från område till område, men den påverkas också av renägarnas strategier. Enligt Henrik Lundqvist från SLU styrs produktiviteten främst av mängden renar i ett område, sommarlängden, djurens kondition året innan, kalvslaktsstrategi, insektsförekomst och terrängförhållanden. Han föreslår också att renskötselområdet delas in på ett ann
Avloppets växtnäring kan användas som gödselmedel i jordbruket i större utsträckning än nu. Men hela kedjan måste fungera för att det ska vara resurseffektivt. Lantbrukaren, kommunen och andra aktörer måste i samverkan se till att målen med återföringen nås, konstaterar Pernilla Tidåker i en avhandling från SLU. -------------------------- Källsorterande avloppssystem med slutna tankar för klos
Möss har blivit de vanligaste försöksdjuren tack vare årets Nobelpristagare i medicin/fysiologi och deras upptäckter om hur man kan förändra musens genom. Oftast har genmodifieringen inga negativa konsekvenser men ibland kan den påverka djurens välfärd. Joana Marques vid SLU har nu utarbetat en karaktäriseringsrutin som kan testa mössens allmäntillstånd, utveckling och beteendemönster redan under
Ett viktigt första steg har tagits för att möta de klimatförändringar som Sverige står inför. En ny rapport från Centrum för biologisk mångfald (CBM) om klimatets påverkan på biologisk mångfald lyfter fram 40 åtgärder för att anpassa vårt samhälle till förändrat klimat. Det senaste århundradets klimatförändringar har redan haft effekter på växters och djurs reproduktion, växtsäsongens längd, a
Försöksdjur mår bättre och lever ett bättre liv när de får större ytor att röra sig på tillsammans med sina artfränder. Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU visat att hundar som fick fri tillgång till en uterastgård och råttor som hölls i större grupper i stora burar kunde utöva sina aktiva och sociala beteenden på ett bättre sätt. När djuren är i bättre fysisk och psykisk trim klarar de
Älgstammens storlek styrs till största delen av jakt, och avskjutningsnivån bestäms med hänsyn till såväl älgtäthet och betestillgång som trafiksäkerhet och risk för skogsskador. Johan Månsson från SLU visar nu hur uppskattningar av älgstammars storlek kan bli både billigare och mer tillförlitliga. Avhandlingen handlar om älgens betesvanor och olika inventeringsmetoder. Målet med svensk älgför
Sverige får ett nytt skogsmarksbegrepp och ytterligare drygt 5 miljoner hektar skogsmark. Det blir resultatet om regeringen följer SLU:s förslag att ansluta sig till FAO:s definition av skogsmark. SLU föreslår att Sverige ansluter sig till FAO:s (Food and Agriculture Organization of the United Nations) definition av skogsmark och andra skogsrelaterade ägoslag. Ett byte till FAO:s system skull