Karaktärisering av nyfödda möss för bättre djurskydd

Möss har blivit de vanligaste försöksdjuren tack vare årets Nobelpristagare i medicin/fysiologi och deras upptäckter om hur man kan förändra musens genom. Oftast har genmodifieringen inga negativa konsekvenser men ibland kan den påverka djurens välfärd. Joana Marques vid SLU har nu utarbetat en karaktäriseringsrutin som kan testa mössens allmäntillstånd, utveckling och beteendemönster redan under digivningsperioden. -------------------------- Att säkerställa att djur som används inom forskningen mår väl och är friska är viktigt ur etisk synvinkel. Det är också avgörande för att forskningsresultaten ska bli så rättvisande som möjligt. Årets Nobelpris i medicin/fysiologi har tilldelats tre forskare för deras upptäckter av "principer för att introducera specifika förändringar av gener i möss." Dessa tekniker har inneburit helt nya möjligheter att förstå geners funktion, och därmed har möss blivit det vanligaste försöksdjuret. Genmodifiering ger möjlighet att ta fram musmodeller* som under- eller överuttrycker enskilda gener som är av intresse för olika sjukdomar hos människor och djur. Genmodifiering kan dock ibland leda till förändringar som påverkar musens välfärd på ett negativt sätt. Joana Marques har i sin doktorsavhandling vid SLU studerat effekter av att berika burmiljön för en mutant mus med störd inlärningskapacitet. Det visade sig att möss med försämrad inlärningsförmåga, som resultat av en spontan mutation, presterade bättre som vuxna i ett inlärningstest om de som unga hållits i en mer komplex och berikad burmiljö. Joana Marques har också utarbetat en karaktäriseringsrutin, fenotypning, av genmodifierade möss, så att man tidigt kan identifiera avvikande konstitution och beteenden, som har betydelse för djurens välfärd. Fenotypningen omfattar bedömning av mössens allmäntillstånd, normal morfologisk och fysiologisk utveckling samt en tidig beteendeprofil under digivningsperioden. Rutinen kan utföras av försöksdjurstekniker med mycket enkla hjälpmedel. Musungar tillbringar sina första tre levnadsveckor ihop med sin mamma och sina kullsyskon. Under denna period utvecklas de från nakna, blinda och döva varelser till självständiga individer som kan klara sig på egen hand. Karaktärisering av genmodifierade djur, som ska användas som djurmodeller inom den biomedicinska forskningen, är viktig inte bara för att ta reda på konsekvenserna av modifieringen utan även för djurens välfärd. En sådan karaktärisering bör fokusera på att kontrollera att djuren är friska och inte lider av smärta eller uppvisar några avvikande beteende som kan medföra onödigt lidande. Tidigare karaktäriseringsrutiner har utförts på vuxna möss, men då finns en risk att kompensatoriska mekanismer helt eller delvis döljer den förändring som skett i genomet, vilket kan innebära att viktig kunskap går förlorad. Målet med denna karaktäriseringsrutin är att tidigt hitta avvikelser och förändringar i fenotypen som kan innebära ett lidande för djuren. Om förändringar i fenotypen leder till djurskyddsproblem bör framtagningen avbrytas om inte den vetenskapliga nyttan kan anses uppväga djurens lidande. Genom att utföra karaktäriseringen hos unga djur kan man dessutom i ett tidigt stadium sätta in särskilda skötselrutiner för att underlätta för djuren och därmed undvika onödigt lidande. *Försöksdjur är ofta modeller för människans fysiologi och sjukdomar. --------------------------------------- Msc Joana da Silva Marques, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling "Refinement of mouse husbandry for improved animal welfare and research quality". Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Tid: onsdag den 24 oktober kl 13.15 Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna Opponent: Professor Richard Paylor, Baylor College of Medicine, Houston, Texas, USA Joana är född och bor i Portugal. ------------------ Mer information Joana.Marques@kv.slu.se, 018-10 73 37, 076-268 52 57 (in English) Kristina.Dahlborn@kv.slu.se, 018-67 21 86, 070- 886 31 40 Länk till avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001581/ Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, http://www.kv.slu.se/ --------------- Pressbild (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges) Genmodifierade musungar karaktäriseras under digivningspersioden för att man ska upptäcka om de har någon förändring som kommer att påverka djurets välbefinnande negativt senare i livet. Foto: Karin Pettersson http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JoanaMarques/Musunge.jpg Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102 ***************************************************** Nora Adelsköld, forskningsinformatör, hortonom SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 Uppsala Besöksadress: Arrheniusplan 2 A Direkttel. 018-67 17 07, mobiltel. 070-695 17 07 Fax 018-67 35 24 Prenumerera gratis på Notiser från SLU (www.slu.se/notiser)! Titta in i SLU:s kunskapsbank (www.slu.se/kunskapsbank)!