Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Sällskapsdjurens forskningsfonds första stipendiat utsedd

    Doktoranden Patricio Rivera vid institutionen för kliniska vetenskaper på SLU får ett stipendium ur Sällskapsdjurens forskningsfond. Stipendiet avser stöd till ett forskningsprojekt om genomiska markörer i juvertumörer hos hund. Juvertumörer hos hund påminner mycket om bröstcancer. En av förhoppningarna med forskningsprojektet är att bidra till förståelsen av sjukdomen hos både människa och hund.

  • Stresstålig bakterie bryter ner gifter

    Inom biosanering drar man nytta av mikroorganismers förmåga att bryta ner miljögifter. Jordbakterien Arthrobacter chlorophenolicus lever av vissa miljögifter och omvandlar dem till ofarliga ämnen. I sin doktorsavhandling vid SLU visar Maria Unell bland annat att denna bakterie använder en ovanlig nedbrytningsväg, och att den oväntat bryter ner det giftigaste ämnet först.

  • Mjölkbondens strategi påverkar lönsamheten

    Forskare Helena Hansson vid institutionen för ekonomi, SLU Uppsala, har nyligen fått ett Wallanderstipendium. Det innebär att hon kan fortsätta forska under tre år och uppnå docentkompetens. Stipendiet är på 1 125 000 kronor.

  • Skogsforskare får 150 miljoner till jätteprojekt

    Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk och Umeå universitet får sammanlagt 150 miljoner till forskningsprojektet Framtidens skog. Syftet är att forska kring hur skogar ska användas för såväl produktion som rekreation och biologisk mångfald.

  • Skogsmarkskalkning gav inte bättre bäckvatten

    De långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning på kemin i mark, grundvatten och bäckvatten i de så kallade SKOKAL-områdena har utvärderats av SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Skogsstyrelsen. Resultaten visar att den naturliga återhämtningen från försurningen under de 16 år sedan försöken inleddes var mer betydelsefull för bäckarnas kemi än effekter från skogsmarkskalkningen.

  • Den svenska hagen i med- eller motvind?

    Forskningsprogrammet HagmarksMistra bjuder in till pressträff den 22 maj i en beteshage i Stockholm med anledning av att HagmarksMistra nu avslutas efter sju års forskning. Resultaten sammanfattas i en populärvetenskaplig bok "Mångfaldsmarker. Naturbetesmarker - en värdefull resurs". Vid pressträffen diskuteras också aktuella frågeställningar med koppling till naturbetesmarker.

  • Narcisser - folkkära lökar beskrivs i ny bok

     
    Lagom till den tid då mängder av vårblommor pryder våra rabatter, kommer en ny bok om påsk- och pingstliljor i Sverige: Narcisser - folkkära lökar. Boken ges ut av Centrum för biologisk mångfald vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Uppsala universitet.
    Boken Narcisser - folkkära lökar beskriver äldre sorter av narcisser som odlats i Sverige under perioden 1849-1950. I ord och vackra

  • Ny cancermedicin för hund - och människa?

    En ny metod för att bota cancer hos hundar kan vara verksam även mot vissa cancerformer hos människor, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.

  • Träkol mot växthuseffekten överskattat

    Träkol i marken kan lagra kol. Men träkolet stimulerar också frigörandet av det kol som redan finns bundet i humusen. Det skriver forskare vid SLU i Umeå i nya numret av Science.

  • Hund hade smittsam tumörsjukdom

    En rumänsk gatuhund som tagits hit av en ideell organisation bar på en smittsam tumörsjukdom, TVT. Sjukdomen har tidigare inte funnits i landet och konsekvenserna kan bli omfattande om den sprids, enligt docent Henrik von Euler, vid SLU:s universitetsdjursjukhus i Uppsala.

Visa mer