Kunskapen om mykorrhizasvampars omsättning av kväve och fosfor i skogsmark har byggt på studier av ett fåtal snabbväxande och lättodlade arter. Nu visar Cajsa Nygren från SLU att det även går att odla flera ekologiskt viktiga arter i renkultur. Hennes avhandling visar också att alla de undersökta svamparterna kan bilda enzymer som gör det möjligt att utnyttja ett flertal kväve- och fosforkällor.
I södra Burkina Faso omvandlas allt mer av den tropiska torrskogen till åkermark. Att avsätta reservat tycks dock inte vara något effektivt sätt att bevara torrskogens mångfald. Ett bättre skydd för den återstående torrskogen är att överlåta ägande och skötsel till lokalbefolkningen – brukad skog bevaras bäst. Detta hävdar Souleymane Paré i en avhandling från SLU.
Livsvillkoren för vattenlevande insekter, flodpärlmussla och öring kan förutspås genom analys av det omgivande landskapets mosaikartade sammansättning. Johan Törnblom vid SLU menar att sådana landskapsanalyser bör användas mer som beslutsunderlag i natur- och vattenförvaltningsfrågor.
Jordbrukets uthållighet handlar inte bara om ekologi och ekonomi, utan också om vad som får bönder att stanna kvar i yrket. När jordbruken blir större men färre växer avstånden till kollegor, och många familjejordbruk blir enmansjordbruk. Följden kan bli en känsla av ensamhet och utsatthet, särskilt i utpräglade glesbygder. Om detta handlar en avhandling av Helena Nordström Källström från SLU.
Av tradition har hästar utfodrats med hö när de står på stall, men användningen av ensilage har ökat. Olika grovfoderkvaliteter har olika inverkan på hästens ämnesomsättning och vätskebalans, men arbetsförmågan tycks inte påverkas nämnvärt av om grovfodret består av hö, hösilage eller ensilage. Det visar Sara Muhonen i en avhandling från SLU.
Försurande gödselmedel har större inverkan hos kväveomsättande bakterier i åkermark än andra gödselmedel. Karin Enwall konstaterar i sitt doktorsarbete vid SLU att vi kan påverka bakteriesamhällena även genom vårt val av odlingssystem och markskötsel. Organiska tillsatser till jorden, speciellt i kombination med mineralkväve, ger exempelvis en ökad risk för kväveförluster.
Professor Mats Sjöquist, 56 år, blir föreståndare för det nya nationella centret för djurvälfärd vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap på SLU. Mats Sjöquist har lång erfarenhet av djurskyddsrelaterade frågor på nationell och internationell nivå. Han kommer närmast från medicinska fakulteten vid Uppsala universitet och tillträdde sin nya tjänst den 1 oktober.
SLU hamnar på sammanlagd tredje plats i en rankning av universitet och högskolor i Sverige. Bland de sex kriterier som utvärderats är SLU nummer ett vad gäller grundutbildningarna, och nummer tre för studentprestationer och bibliotekssatsningar.
Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet vill starta ett gemensamt centrum i Uppsala för energiforskning och jämförande energistudier. Därför vänder sig universitetens rektorer till regeringen med en begäran om långsiktigt stöd om 95 miljoner kronor per år.
Nya fynd av mårdhund har bekräftats i Hirvijärvi, väster om Kalix och i Vettasjärvi, väster om Pajala. Rapporterna om mårdhund har strömmat in till det nystartade projektet ”Mårdhund – förebyggande naturvård” som leds av SLU. Jägare i Norr- och Västerbotten uppmanas att under jakten också spana efter spår av mårdhund, en invandrad art som inte ska finnas i Sverige.
Vem ska bestämma över de biologiska resurserna i världen? Ska multinationella företag ta patent på grödor och gener? Är det enskilda nationers rätt att behålla sina intellektuella och genetiska värden för sig själva? Eller ska oberoende forskare få fri tillgång till de resurser som kan skapa framtidens medicinska och bioteknologiska genombrott?
President Marc Ravalomanana från Madagaskar besöker SLU onsdagen den 20 augusti. Han kommer att träffa rektor Lisa Sennerby Forsse samt flera forskare vid universitetet. Syftet med besöket är att Madagaskar ska få mer kunskap om hur landets jordbruk kan utvecklas med modern och miljömässigt hållbar teknik.