Varför finns det ett glapp mellan kunskap och praktik? Djur kan drabbas av smittsamma sjukdomar som påverkar djurvälfärden och produktionen negativt. Nu startar ett forskningsprojekt som undersöker svenska djurägares attityder i hygien- och smittskyddsfrågor. Det finns genomtänkta rutiner så att djurägare kan skydda sina djur mot många sjukdomar, men kunskapen används inte alltid praktiskt.
Ökad sjuklighet och beteendeförändringar är vanliga mått på överbeläggning i djuruppfödning, men redan långt innan sådana problem noteras kan djurtätheten vara betydligt högre än vad som är optimalt för djuren. Det visar Stephanie Buijs från SLU i en avhandling om slaktkycklingar och kaniner.
Svenska konsumenter efterfrågar svenskt nötkött för att de känner sig trygga med djuromsorg och kontroll. Samtidigt ökar importen av nötkött och bara drygt hälften av det nötkött som konsumeras har svenskt ursprung.
– Värdet av de svenska böndernas livsmedelsproduktion behöver öka med minst en procent per år, sade LRFs vice ordförande Helena Jonsson när hon inledde det rådslag om Tillväxt Nötkö
I renskötselområdet lever både lodjur och järv till stor del av ren, och de har helt överlappande hemområden. Trots detta tycks konkurrensen mellan arterna vara liten, och för järven är det till och med en fördel att ha lodjur i närområdet. Detta visar Jenny Mattisson i en avhandling från SLU, där GPS-sändare har gett helt nya möjligheter att följa djurens levnadssätt.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet , SLU och Broad Institute vid MIT och Harvard har upptäckt genen bakom hundrasen Shar-Peis karakteristiskt rynkiga hud.
Kraftledningsgator är rika på fjärilar. Där kan finnas fler fjärilsarter än i naturbetesmarker, som anses vara biologiskt mycket rika miljöer. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter. En ny studie från Centrum för biologisk mångfald och SLU uppmärksammar nu dessa hittills förbisedda exploateringsmiljöer som viktiga för naturvården.
I det norra barrskogsbältet finns stor del av jordens kolförråd, och kolutbytet med atmosfären i detta område är en viktig klimatfråga. Marcus Wallin från SLU har undersökt hur mycket markkol som når atmosfären via transport i vatten, och fann att en betydande mängd koldioxid avges från små bäckar innan vattnet når större vattendrag och sjöar.
Om potatis under skörd eller lagring utsätts för mekanisk skada eller ljusexponering, ökar produktionen av de giftiga ämnena glykoalkaloider (solaniner). Sådana stressade knölar kan ge upphov till olika förgiftningssymptom. Nurun Nahar har i sitt doktorsarbete vid SLU nu identifierat de gener som styr denna giftökning, vilket kan komma att få betydelse för framtida potatisförädling.
Renskötseln har alltid anpassats efter betestillgången, men nu finns det förutsättningar för en mer forskningsbaserad förvaltning av betesresurserna. Metoden kallas adaptiv förvaltning och bygger på fortlöpande insamling av uppgifter om tillståndet i renhjordar och betesmarker. Förutsättningarna för en sådan förvaltning beskrivs i en avhandling av Anna Olofsson från SLU.
När simänder ska häcka bör de välja ett vatten som inte innehåller fisk, som konkurrerar med de nykläckta andungarna om proteinrika insekter, skriver Lisa Dessborn i sin doktorsavhandling från SLU. Änderna saknar dessutom förmåga att känna igen och skydda sig mot rovfiskar som gädda. För att änderna ska reproducera sig bra är det därför viktigt att inte plantera ut fisk och änder i samma vatten.
Pressinbjudan till seminarium vid SLU i Uppsala torsdag 17 mars kl 13 – 15. Biståndsminister Gunilla Carlsson från Utrikesdepartementet är huvudtalare vid seminariet. Medverkar gör även statssekreterare Magnus Kindbom från Landsbygdsdepartementet, SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse, och dr Rufaro Madakadze från AGRA (Alliance for a Green Revolution in Africa).
Handfast kunskap om naturen är en hörnsten för hela mänsklighetens existens. Urfolkens traditionella kunskaper kan visa vägen mot ett hållbart samhälle, men de är alldeles för dåligt kända. En ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Sametinget sätter ljus på traditionell kunskap hos Sveriges enda urfolk – samerna.