Gå direkt till innehåll
Förbisedda fjärilsmiljöer i skogslandskapet

Pressmeddelande -

Förbisedda fjärilsmiljöer i skogslandskapet

Kraftledningsgator är rika på fjärilar. Där kan finnas fler fjärilsarter än i naturbetesmarker, som anses vara biologiskt mycket rika miljöer. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter. En ny studie från Centrum för biologisk mångfald och SLU uppmärksammar nu dessa hittills förbisedda exploateringsmiljöer som viktiga för naturvården.

Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar i både miljön och klimatet och är därför viktiga indikatorarter för miljöövervakning. För att få en rättvisande bild av hur situationen ser ut för dagfjärilar i Sverige kan det vara viktigt att systematiskt inventera olika typer av miljöer, inte enbart känt artrika platser som ängs- och betesmarker.

Rapporten Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar – betydelse för miljöövervakning jämför fjärilsfaunan i naturbetesmarker med tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet: hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Resultaten visar att sammansättningen av fjärilsarter skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgator hade flest arter och individer av de undersökta biotoperna. Hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna.

Naturvårdens strålkartarljus har under lång tid riktats mot odlingslandskapets artrika gräsmarksbiotoper, som under 1900-talets storskaliga förändringar i jordbruket har minskat markant. Den nya studien pekar nu ut andra viktiga biotoper som inte uppmärksammats av naturvården i samma utsträckning. Dessa biotoper ger inga miljöersättningar som naturbetesmarkerna, men är inte desto mindre betydelsefulla både för dagfjärilar och i mer generella naturvårdssammanhang. De är således viktiga komplement till de rester av större sammanhängande gräsmarker som återstår i dagens odlingslandskap. För att effektivt bevara olika artgrupper är det nödvändigt att bedriva naturvård i ett landskapsperspektiv med hänsyn till en bred mångfald av miljöer.

_______________________

Mer information

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar – betydelse för miljöövervakning Ladda ner rapporten >

Kontaktperson: Åke Berg, forskare, CBM
Tel: 018-67 26 24
Mob: 070-215 92 51
E-post: Ake.Berg@slu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.