ECLAS (The European Council of Landscape Architecture Shools) är en organisation för universitetslärare- och –forskare med medlemmar från lärosäten i hela Europa. Varje år delar organisationen ut utmärkelser för ”Lifetime Achievement”, ”Outstanding Educator”, ”Outstanding Research” och ”Outstanding student”.
I år är det 90-årige professor emeritus Per Friberg, från Landskapsarkitektur vid SLU
Blir det huggsexa eller en balansakt mellan skogens alla värden i en framtid? Möjlig utveckling inom skogssektorn — det är vad Future Forests scenarier inom ramen för analys och syntes av skogliga system handlar om.
SLU-forskaren Erik Bongcam-Rudloff leder ett internationellt nätverk som ska ta till vara och bearbeta alla de data som den nya DNA-sekvenseringstekniken får fram. Det kan ge ny förståelse för hur sjukdomar uppkommer.
Sveriges odlade torvjordar försvinner från år till år och samtidigt avger de växthusgaser till atmosfären. Örjan Berglund konstaterar i sin doktorsavhandling från SLU att det enda som skulle kunna få bortodlingen att avstanna vore att sätta jordarna helt under vatten. Men eftersom emissionerna inte minskar genom att man endast överger jordarna vore det kanske klokast att fortsätta bruka dem.
Vid SLU i Uppsala installeras i år åtta nya professorer. De föreläser på Ultuna den 31 mars och 1 april 2011. Senare i vår installeras ytterligare sex vid SLU i Alnarp. Ämnena för föreläsningarna rör sig från de små till de stora sammanhangen.
Varför finns det ett glapp mellan kunskap och praktik? Djur kan drabbas av smittsamma sjukdomar som påverkar djurvälfärden och produktionen negativt. Nu startar ett forskningsprojekt som undersöker svenska djurägares attityder i hygien- och smittskyddsfrågor. Det finns genomtänkta rutiner så att djurägare kan skydda sina djur mot många sjukdomar, men kunskapen används inte alltid praktiskt.
Ökad sjuklighet och beteendeförändringar är vanliga mått på överbeläggning i djuruppfödning, men redan långt innan sådana problem noteras kan djurtätheten vara betydligt högre än vad som är optimalt för djuren. Det visar Stephanie Buijs från SLU i en avhandling om slaktkycklingar och kaniner.
Svenska konsumenter efterfrågar svenskt nötkött för att de känner sig trygga med djuromsorg och kontroll. Samtidigt ökar importen av nötkött och bara drygt hälften av det nötkött som konsumeras har svenskt ursprung.
– Värdet av de svenska böndernas livsmedelsproduktion behöver öka med minst en procent per år, sade LRFs vice ordförande Helena Jonsson när hon inledde det rådslag om Tillväxt Nötkö
I renskötselområdet lever både lodjur och järv till stor del av ren, och de har helt överlappande hemområden. Trots detta tycks konkurrensen mellan arterna vara liten, och för järven är det till och med en fördel att ha lodjur i närområdet. Detta visar Jenny Mattisson i en avhandling från SLU, där GPS-sändare har gett helt nya möjligheter att följa djurens levnadssätt.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet , SLU och Broad Institute vid MIT och Harvard har upptäckt genen bakom hundrasen Shar-Peis karakteristiskt rynkiga hud.
Kraftledningsgator är rika på fjärilar. Där kan finnas fler fjärilsarter än i naturbetesmarker, som anses vara biologiskt mycket rika miljöer. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter. En ny studie från Centrum för biologisk mångfald och SLU uppmärksammar nu dessa hittills förbisedda exploateringsmiljöer som viktiga för naturvården.
I det norra barrskogsbältet finns stor del av jordens kolförråd, och kolutbytet med atmosfären i detta område är en viktig klimatfråga. Marcus Wallin från SLU har undersökt hur mycket markkol som når atmosfären via transport i vatten, och fann att en betydande mängd koldioxid avges från små bäckar innan vattnet når större vattendrag och sjöar.
