Intresset för att använda avverkningsstubbar som förnybar energiråvara är stort, men miljöeffekterna av storskalig stubbskörd har länge varit delvis oklara. Nästa vecka samlas drygt 100 forskare och intressenter på SLU för att diskutera kunskapsläget.
SLU:s forsknings- och växtförädlingsverksamhet vid enheten hortikulturell växtförädling i Balsgård flyttas till Alnarp, som är SLU:s huvudort för hortikultur – universitetets trädgårdsvetenskapliga verksamhet. Detta är förslaget som lämnas till fakultetsnämndens möte den 10 november.
Den 24 oktober arrangerar SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) program Framtidens djurhälsa och djurvälfärd ett heldagsseminarium med djurhälsa och djurvälfärd i fokus. Dagen kommer att bjuda på intressanta föredrag av inbjudna talare och diskussioner om framtidens forskning.
Det nya Campus Ultuna som växer fram i Uppsala bygger på tanken om en grönare, skönare och lärande plats för studenter och anställda vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Ett viktigt steg tas när 148 ekar med en spännande historia anländer och planteras vid Ulls väg.
Docent Peter Redbo Torstensson, universitetslektor i landskapsekologi vid institutionen för Ekologi, får SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) pedagogiska pris 2011 för sin ”enastående förmåga att undervisa och stödja utveckling av nya kurser”.
Växtförädling och utveckling av havtorn bedrivs sedan 1986 vid SLU på Balsgård. ’Romeo’ och ’Julia’ blev de två första svenska havtornsorterna för hemträdgårdsodling. Nu lanseras två nya havtornssorter för samma ändamål: SVENNE och LOTTA.
Svenne och Lotta är utvalda bland fröplantor efter fri pollinering av en vildväxande uppländsk havtornsplanta som odlats på Balsgård tillsammans med både nord
Daniel Eriksson, institutionen för skogens ekologi och skötsel, har mottagit det prestigefyllda ”Stig Hagström Stipend” från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Han ska tillbringa de kommande två åren som post-doc vid Stanford University, där han ska forska om kompositer där trä integreras med bioplast.
Den 18 oktober är det dags för Alnarps Grisdag, som vänder sig till lantbrukare, rådgivare, studenter och andra intresserade av grisproduktion. Årets Grisdag har titeln ”Framtida utveckling inom svensk grisproduktion – var finns möjligheterna?”
Problemen med skadeinsekter i odlingslandskap och hemträdgårdar skulle kunna reduceras om de naturliga fienderna fick bättre livsbetingelser. Så beskriver Ulf Nilsson tanken bakom så kallad bevarande biologisk bekämpning i sin doktorsavhandling från SLU. I det moderna odlingslandskapet saknas ofta nektarproducerande växter och ostörda övervintringsplatser för rovlevande skalbaggar och spindlar.
En stor kunskapskälla om biologisk mångfald släpps nu fri på internet. Tidskriften Biodiverse, som funnits i sexton år, lägger idag ut allt sitt material på en ny hemsida. Biodiverse sprider information om aktuell forskning och utveckling om biologisk mångfald och naturvård.
I dag rapporterar SLU och Skogsstyrelsen till regeringen hur vi ska få nödvändig kunskap om älgstammen och dess inverkan på skogstillståndet. Förutom avskjutningsstatistik, älgobservationer, spillningsinventering och kalvvikter rekommenderas fyra utökade metoder; flyginventering, åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet material, hälsostatus och genetisk övervakning.
Svansbitning bland grisar kan vara ett problem även i mer djurvänliga uppfödningsformer. När Emma Brunberg från SLU letade efter genetiska komponenter bakom dessa beteenden var det varken de som bet eller de som blev bitna som avvek, utan vissa neutrala grisar som inte alls var inblandade. I avhandlingen föreslår hon ett större fokus på dessa neutrala djur i framtida forskning.