Familjejordbruk med vinodling i Republiken Makedonien kan förbättra lönsamheten rejält genom att lära av de mest framgångsrika företagarna. Det visar Gordana Manevska-Tasevska från SLU. I sitt doktorsarbete har hon jämfört effektiviteten på gårdsnivå i ett vindistrikt, och hon visar även hur politiska styrmedel kan förbättra ekonomin i denna näring.
Ett nära femtioårigt amatörforskningsarbete har resulterat i ett unikt dokument om samiska flyttleder mellan Norrbotten och norska Atlantkusten. Nu publiceras arbetet i en ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU.
Experter på djurens beteende träffas under tre dagar, 16-18 januari, för att dela de senaste forskningsrönen och diskutera djurens beteende och välfärd. Det är den nordiska sammanslutningen av ISEA, ett internationellt organ för tillämpad etologi, som träffas.
Runt om i Sverige arrangeras många festivaler och andra utomhusaktiviteter varje år. Ligger aktiviteterna nära ett vattendrag eller en sjö finns det risk för att vattnet blir förorenat med läkemedelsrester, enligt forskare vid SLU och Åbo Akademi. Särskilt när det regnar.
En nationell vattenbrukskonferens hålls på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala 25-26 januari. Det övergripande temat för konferensen är hur man tar utvecklingen av vattenbruket vidare in i framtiden, där rollfördelningen mellan näring, forskning och myndigheter kommer att vara av central betydelse. Bland föreläsarna: Carl Jan Granqvist och landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Hotet mot den svenska flodkräftan kommer främst från olaglig utplantering av signalkräftor. Det bästa sättet att rädda arten är att bevara intresset för att odla, fiska och äta den, säger kräftforskaren Lennart Edsman vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Per Alström från ArtDatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, upptäckte tillsammans med kinesiska kollegor ett häckningsområde för den nästan helt okända svartstrupiga näktergalen Luscinia obscura. Området finns i Qinlingbergen i Shaanxi-provinsen, i den nordliga delen av centrala Kina.
Genom att kombinera tolkning av flygbilder tagna efter stormen Gudrun med fältdata före stormen från riksskogstaxeringens provytor har Erik Valinger och Jonas Fridman, båda SLU, kunnat analysera effekterna av stormen med avseende på skaderisken. Resultatet visar att skogsbestånd med inblandning av löv klarade sig bättre än rena granbestånd.
I influensavirus hos vilda fåglar finns ett protein, NS1, som i vissa fall kan stänga av människans immunförsvar. Muhammad Munir från SLU har i ett doktorsarbete studerat egenskaper hos detta protein, som förekommer i två varianter. Den typ som finns i virus som infekterar däggdjur visade sig vara bättre på att hämma produktionen av försvarssubstansen beta-interferon i mänskliga celler.
Ett sätt att minska matproduktionens miljöbelastning är att reducera mängden svinn som uppstår inom livsmedelskedjans alla led. En minskning i slutet av kedjan, t.ex. i butiken, ger större samlad effekt än motsvarande minskning i tidigare led, t.ex. lager och transport. Inom fruk&gröntavdelningen är potentialen stor för att minska svinnet, liksom i kött&charken, enligt en SLU-studie.
Världens skogar spelar en viktig roll genom att försörja atmosfären med vattenånga som blir regn. Om skogstäcket minskar så minskar även nederbörden på regional och global skala. En ny studie som publiceras i Global Change Biology visar att skogarnas betydelse i vattnets kretslopp ofta förbises i de system som utvecklas för att förvalta vattenresurser.
The forests of the world supply a significant amount of moisture that creates rain. A new study published in Global Change Biology reveals how this important contribution of forests to the hydrologic cycle is often overlooked in water resource policy, such as that of the EU. The study shows that reducing forest area reduces regional and continental rainfall.