Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Berberisbuskens återkomst kan bli bekymmer för veteodlingen

    Svartrostangrepp på vete är inget problem i Sverige idag. Om vi får in mer aggressiva stammar av denna skadesvamp i landet finns dock alla förutsättningar för allvarliga utbrott, likt dem som förekom fram till 1950-talet. Skälet är att svampens mellanvärd, berberisbusken, blir allt vanligare i jordbrukslandskapet. Om detta berättar Anna Berlin i en avhandling från SLU.

  • Ny officiell statistik från Riksskogstaxeringen

    Landets virkesförråd fortsätter att öka och uppgår nu till drygt 3100 miljoner skogskubikmeter (m3sk). Det visar statistik från Riksskogstaxeringen SLU i publikationen Skogsdata 2012 (tema: skogsodling, skogsvård och avverkning). Under perioden 1983-2010 skedde förändringar i hur den svenska skogen etableras, sköts och avverkas. På 1990-talet var till exempel självföryngring vanligare än nu.

  • Alnarpsmetoden för rehabilitering vid stroke

    I tio år har Alnarpsmetoden utvecklats på Alnarps rehabiliteringsträdgårdar för framgångsrik behandling av bland annat utmattningssyndrom. Nu har ett projekt i samarbete mellan SLU i Alnarp och Region Skåne startat för att behandla patienter som drabbats av stroke.

  • Granars försvarsförmåga styr barkborreangrepp

    Det har länge varit känt att granbarkborrar sänder ut lockdofter för att åstadkomma massangrepp på granar, men man har inte vetat hur de först anländande angriparna hittar lämpliga, försvagade träd. Nu kommer Christian Schiebe från SLU med en avhandling om detta. Både hos lövträd och resistenta granar finns doftämnen som avskräcker barkborrar, och som därmed är intressanta i växtskyddssammanhang.

  • Pressinbjudan - natur, djur och hälsa

    Ohälsosituationen i världen har ändrats de senaste årtiondena och stressrelaterad mental ohälsa är ett stort problem. Nu uppmärksammas naturens och djurens roll att kunna förebygga, lindra, bota och rehabilitera människor från livsstilsberoende sjukdomar. SLU bjuder in till en konferens med fokus på hur kontakter med natur och djur kan påverka människors hälsa.

  • Honung mot bakterier ny affärsidé

    Honung har länge ansetts ha hälsofrämjande egenskaper. Forskarna Tobias Olofsson och Alejandra Vàsquez upptäckte varför och startade bolaget Concellae, med förhoppningen att få fram en ny metod för att bekämpa antibiotika-resistenta bakterier. Nu går SLU Holding AB och holdingbolaget vid Lunds universitet, Lunds universitets innovationssystem AB, in gemensamt i bolaget.

  • Hur bestämmer träden när de ska blomma?

    Maria Klintenäs vid SLU har funnit ett samband mellan den genetiska regleringen av trädens åldrande, blomning, knoppsättning och förgrening i sitt doktorsarbete. Dessa nya kunskaper skulle kunna användas för att snabbare kunna förädla träd.

  • Höga halter av PCB i Östersjöminkar

    En ny studie vid SLU visar att vilda minkar med fördel kan användas för att övervaka miljöföroreningar såsom PCB, bromerade flamskyddsmedel och pesticider. Studien visar också att halterna av PCB i kustområdet kring Gävle och Söderhamn fortfarande är så höga att det finns risk för att djurlivet kan ta skada.

  • Klimatförändringar: Att tro på och uppleva resulterar i anpassning

    Att kommunicera klimatförändringar och anpassning av europeiskt skogsbruk till klimatförändringarna är en utmaning. Förmågan till anpassning har hittills förståtts som hur träden och skogsekosystemen kan anpassa sig till klimatförändringarna och vilka socio-ekonomiska faktorer som styr hur vi anpassar vårt brukande av skogen.

  • Smarta vägar till lönsamhet i mjölkproduktion – tema för årets mjölkdag på Alnarp

    Årets mjölkdag fokuserar mycket på ekonomin i mjölkproduktionen och vad som kan göras för att förbättra denna. Lönsamheten med dagens mjölkpris är mycket pressad hos många mjölkproducenter. Utsikterna att kunna investera sig till bättre lönsamhet är för de flesta inte möjligt. Mjölkproducenterna måste till låga kostnader finna smartare vägar.

  • Jorden i centrum på medeltiden

    Medeltidens samhälle vilade bokstavligt talat på den odlade jorden. Vem som ägde och vem som brukade marken var förhållanden som definierade människornas samhällsställning och bestämde hur deras relationer till varandra såg ut. Agrarhistorikern Alf Ericsson har i sin doktorsavhandling vid SLU undersökt hur olika system för jordvärdering fungerade under medeltiden.

Visa mer