Regeringsbeslut om mål och inriktning för Svenska artprojektet dröjer. För att inte ytterligare tappa tempo har SLU nu bestämt att gå vidare i arbetet med att fastställa mål och inriktning och hantera den minskade budgeten.
Forskare vid SLU vill förbättra fruktsamheten hos alpackor med hjälp av modern teknik som idag används i koavel. Målet är att kunna använda artificiell insemination och embryoöverföring även på alpackor och andra kameldjur. Detta skulle öka tillgången på spermier från bra avelshannar, minska risken för smittspridning och underlätta bevarandet av bestånd av vilda, små kameldjur.
SLU-forskarna Paresh Dutta och Kjell Malmlöf har tagit fram en ny typ av fettbaserade molekyler och visat att dessa minskar vikten hos feta råttor och möss. Molekylerna är patentsökta och tillsammans med SLU Holding AB har forskarna startat bolaget Duttal AB för att utveckla en produkt mot fetma. Ett forskningsanslag möjliggör de förstudier som behövs för senare kliniska prövningar på människa.
Skogsbruket och naturvården kan vinna på att gynna flera olika trädslag, enligt ny studie. Det moderna skogsbruket bygger till stor del på monokulturer av gran och tall för att det anses mer rationellt. En ny studie från SLU och Future Forests visar att blandskogar i jämförelse med monokulturer ger positiva effekter för flera olika ekosystemtjänster, inklusive trädtillväxt.
Hornhinnesår är ett vanligt sjukdomstillstånd hos häst som kan leda till nedsatt syn. Nu utvärderas en ny behandlingsmetod, Corneal Cross -Linking (CXL), där man med hjälp av UV-ljus kan stärka hornhinnan. Studien sker vid SLU och Hästsjukhuset i Skara.
Det är sedan länge känt att måttliga temperaturökningar gynnar växters och fiskars tillväxt. Nu vill SLU visa på praktiska möjligheter att utnyttja den låggradiga värme som avgår från industriprocesser och elproduktionsanläggningar. Visionen har lockat flera organisationer och företag till ett långsiktigt samarbete med SLU kring kostnadseffektiv och hållbar matproduktion och ny samhällsutveckling.
Nu blir det ökad chans att komma in på hippologprogrammet vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Från och med antagningen 2013 tas kravet på sex månaders yrkeslivserfarenhet bort. Däremot räknas det som en merit inför utbildningen om man arbetat eller praktiserat i professionell hästverksamhet.
Nu har Svenska artprojektet sammanställt resultaten från de första tio årens (2002−2011) arbete med att kartlägga landets arter.
Ständigt nya majssorter gör det svårt för odlarna att välja rätt. Nu ska SLU-forskare från Umeå, Uppsala och Alnarp ta fram ett modernt beslutsstöd som visar vilka sorter som passar bäst i olika delar av landet. Bättre sortprovning, tillväxtmodeller och foderanalyser är tre viktiga komponenter i det nya forskningsprojektet.
Regeringen har idag beslutat om en minskning av budgeten för verksamheten under 2013 vid ArtDatabanken, SLU, från tidigare 77 till 67 miljoner SEK. Av dessa ska 55 användas för verksamheten inom Svenska Artprojektet.
Vanliga granar sätter kottar först vid 20–25 års ålder. Nu har forskare från SLU, Skogforsk och KTH tagit fram en gran som kan fås att sätta kottar redan inom ett år efter frösådd, vilket kan komma till nytta i förädling. Granen härstammar från en muterad gran som upptäcktes för över 100 år sedan. Forskarna har även identifierat en gen som tros bidra till att granen sätter kottar så tidigt.
Potatisbladmögel är potatisodlarnas värsta fiende, och nu visar det sig att den genetiska variationen hos denna skadegörare tycks vara större i Norden än någon annanstans utanför Sydamerika. Dessutom har vi fått in ett ogräs som hjälper till med smittspridningen. Om detta berättar Lina Sjöholm i en avhandling från SLU.
