Räcker fisken? Kan man utveckla en lokal förvaltning av fisket? Hur ser ett resursbevarande fiske ut? Ett seminarium om fiskens fördelar som mat. Föredragshållare är forskare och experter vid SLU: avdelningschef Teija Aho, föreståndare Carl-Gustaf Thulin, professor Jana Pickova samt professor Anders Kiessling.
Klockan 10.00–12.00
Djurs och människors hälsa måste ses i ett enda sammanhang. Djur producerar värdefulla livsmedel och har positiv effekt på människors hälsa. Men djur kan också innebära risker för smitta till människor av allvarliga sjukdomar.
Globalt lyfts konceptet ”en hälsa” som centralt för folkhälsan och konsumentsäkerheten men engagemanget från den svenska regeringen är svalt. Vi u
Sverige tar för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar som ett ändrat klimat och brist på naturresurser.
En majoritet (55 %) av svenskarna tycker om att ha varg i Sverige. Mest positiva till varg är personer i storstäderna, och minst positiva är invånare i kommuner på landsbygden i vargområdet. I likhet med tidigare svenska studier finns en stark polarisering i åsikter mellan stad och land. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet, och Lunds universitet.
Om det finns varg i ett område påverkar det älgjakten. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet. Studien visar att såväl antal sålda jaktkort som avskjutning av älg har minskat i vargkommuner. Studien ger inget stöd för att färre personer väljer att bedriva fårskötsel. Inte heller ses någon skillnad i prisutvecklingen för skogsfastigheter.
Sportfiskarna släpper i samarbete med Svenska artprojektet och Nationalnyckeln en app med alla fiskarter från svenska sötvatten. Med appen Fisknyckeln kan du lära dig hur fiskarna lever och ser ut och få hjälp att ta reda på vad du fått på kroken i sommar.
Nyckelpigor hör till bladlössens allvarligaste fiender. Nu visas det för första gången att bladlöss kan känna av att en växt ofta har besökts av nyckelpigor, och att de därmed har en möjlighet att undvika att slå sig ned på särskilt ”farliga” växter. Doftande fotspår och avföring som nyckelpigorna lämnar efter sig är de ledtrådar som bladlössen använder sig av, enligt en studie från SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU ) har nu utsett årets hedersdoktorer, fyra till antalet. Den femte utsågs redan i fjol men hade då inte möjlighet att delta i promotionen. Den kanske mest kända av dem är LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.
Torskarna i Östersjön kommer att bli färre i ett framtida varmare och sötare hav. Dessutom kommer torsken att bli sämre på att tåla ett högt fisketryck. Det visar en ny SLU-studie, där beräkningar från sju olika ekologiska modeller pekar mot samma slutsats.
Schmallenbergvirus har spritt sig snabbt över Europa sedan 2011, och har orsakat stora problem hos kor och får. Nu har antikroppar mot viruset för första gången hittats hos ett djur som inte är idisslare, en hund. Upptäckten gjordes av ett forskarlag från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Nio av Sveriges fältforskningsstationer samordnas för att erbjuda forskare vid landets alla lärosäten och forskningsinstitut en stark infrastruktur för miljöinriktad forskning. Tillsammans täcker stationerna in vitt skilda naturtyper och klimatzoner, med närhet till jordbrukslandskap, skogsmark, fjälltrakter, våtmarker och olika typer av inlandsvatten.
Ett DNA-prov som man kan ta redan vid födseln ger idag viktiga upplysningar om avelsvärdet hos en blivande mjölkko eller avelstjur. Så kallad genomisk avelsvärdering kan dessutom göra det möjligt att föra in nya egenskaper i avelsarbetet, som foderomvandlingsförmåga och utsläpp av växthusgaser. Om detta berättar Helen Hansen Axelsson i en avhandling från SLU.