Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ny bild av ädellövskogens utbredning i södra Sverige under 5000 år

    Ädellövskogen i södra Sverige höll sig kvar längre än man tidigare har trott, vilket kan förklara att så många hotade arter ännu finns kvar i landskapet. Dagens ädellövskogar skiljer sig dock ganska mycket från dem som fanns före människans intåg. Bland annat har linden varit väldigt vanlig i vissa områden. Detta visar Tove Hultberg från SLU i en ny avhandling.

  • Forskare förbättrar Wikipedia

    I ett nytt projekt medverkar svenska forskare från ett antal universitet till att förbättra internetuppslagsverket Wikipedia. Wikipedia fyller en ständigt ökande funktion som det tillgängliga uppslagsverket i alla möjliga frågor. Därför är det naturligt att också de som producerar den nya kunskapen engagerar sig i det kunskapsprojekt som Wikipedia är.

  • Ny kurs fokuserar på djurs beteende i djurparker

    ​Djurparksdjurens biologi och beteende är en nystartad distanskurs som anordnas av Högskolan i Skövde, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Skara och Stiftelsen Nordens Ark i samarbete. Syftet med kursen är att lära sig mer om hur djur beter sig på en djurpark, kopplat till djurens biologi.

  • Varför musungar dör

    Den största andelen däggdjur som används inom biomedicinsk forskning är möss och musuppfödning är en viktig del av försöksdjursanvändning. Det är vanligt att enskilda musungar eller hela kullar dör, det påverkar försöksplanering då det skapar osäkerhet kring hur många djur som finns för forskning. Elin Weber, SLU i Skara, har i en avhandling visat på faktorer som påverkar musungars överlevnad.

  • Komplicerat samspel bland sorkar i ett föränderligt skogslandskap

    Många faktorer påverkar sorkarters livsbetingelser. Magnusson undersöker i sin avhandling hur förändrad markanvändning, till följd av trakthyggesbruk, leder till biotopförlust för skogslevande arter och påverkar artsammansättningen. Gamla, flerskiktade skogar har ersatts av unga, enkelskiktade monokulturer. I avhandlingen har tre cykliska sorkarter studerats i relation till trakthyggesbruket.

  • #pluggahållbart ska locka studenter till gröna näringar

    Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pågår under våren rekryteringskampanjen #pluggahållbart för att locka fler studenter till några av de utbildningar som ger kompetens som efterfrågas inom de gröna näringarna.

  • Konkurrenskraftsutredningen presenteras i Alnarp

    Hur ska jordbruks- och trädgårdsnäringen i Sverige kunna utvecklas och hållas livskraftig i framtiden? Rolf Annerberg, särskild utredare för regeringens konkurrenskraftsutredning*, besöker den årliga Jordbruks- och trädgårdskonferensen på SLU i Alnarp.
    Rolf Annerberg är huvudtalare på konferensen och presenterar de huvudsakliga slutsatserna i utredningen. SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse inle

  • Ekologisk mat erbjuder unga vuxna chans till ”psykologisk blomstring”

    När unga vuxna väljer ekologisk mat kan det handla om en naturbaserad självterapeutisk åtgärd för att vinna välbefinnande. Den slutsatsen drar Elisabeth von Essen i en doktorsavhandling från SLU. Unga vuxna som väljer ekologiska råvaror i matlagningen använder kroppens relation till mat för att bättre hantera de påfrestningar och den osäkerhet som ofta karaktäriserar detta skede i livet.

  • Vätterrödingen straffas dubbelt av ett varmare klimat

    Storrödingen betraktas idag som akut hotad och i Vättern har beståndet minskat kraftigt sedan 1950-talet. Åtgärder mot överfiske och inplanterade konkurrenter har under senare år förbättrat läget för vätterrödingen något, men den hotas nu också av ett varmare klimat. Varma vintrar har nämligen gjort det svårare för rödingen att hitta föda, och det gäller både nykläckta yngel och större fiskar.

  • Alltmer sälmask i torsk, men problemet avtar mot norr

    En undersökning från SLU visar att parasiten sälmask är vanlig i filéer av torsk och rötsimpa från flera områden. Störst angrepp fanns i närheten av sälkolonier längs Skånes och Blekinges kuster. Norrut i Östersjön var angreppen mycket mindre, även där sälarna är många. Vad som begränsar parasitens utbredning i t.ex. Ålands hav, vet forskarna inte idag.

  • Nytt verktyg utvecklar poppelodlingen

    Nya produktionsmodeller för snabbväxande poppel i Sverige kan få stor betydelse som verktyg för skogsbolag, skogsägare, virkesinköpare, entreprenörer och konsulter. Birger Hjelm vid Sveriges lantbruksuniversitet har utarbetat dem i sin doktorsavhandling. Produktionsmodellerna kan användas för att planera och sköta poppelodlingar och även i ekonomiska kalkyler.

Visa mer