Hur vi gör framtidens städer mer hållbara med hjälp av restvärme?
Tillsammans med ett antal aktörer bjuder Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) in till en öppen innovationstävling kring innovativ användning av restvärme i framtidens städer. Tävlingen vänder sig till studenter och yrkesverksamma och pågår fram till 22 juni 2015.
Restvärme är överbliven värme från olika typer av industriel
I ett varmare och regnigare klimat påverkas transporten och nedbrytningen av bekämpningsmedel i marken, men också bekämpningsbehovet. Det kan medföra ökad risk för kontaminering av grundvattnet från en större andel av åkerarealen än idag, enligt Karin Steffens vid SLU. Effektiva motåtgärder är nödvändiga
Huggningar av fjällbjörk i en zon närmast kalfjället för byggnadsvirke och brännved ledde till avskogning under perioden 800 till 1100 e. Kr. och skogen har fortfarande inte kommit tillbaka 1000 år senare. Det visar en ny studie genomförd av forskare verksamma vid SLU i Umeå och vid vid Silvermuseets forskningsinstitut INSARC i Arjeplog.
En industridoktorand inom företagsekonomi anställs nu i samverkan mellan Hushållningssällskapet Sjuhärad och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. För att klara framtidsfrågorna inom de gröna näringarna är det viktigt att forskare, främst inom den tillämpade forskningen, finns ute i företagen. Samarbetet är det första inom en överenskommelse mellan SLU och Västra Götalandsregionen.
Nu finns en ny version av webbtjänsten Skogsskada från SLU. I verktyget kan du lära dig om skogsskador och få hjälp med att diagnostisera skogsskador. Du kan också dela med dig av dina observationer genom att rapportera in skador. En våraktuell skogsskada är svampsjukdomen tallskytte som kan orsaka skador i både naturliga och planterade täta tallföryngringar i södra Sverige.
Fånggrödor minskar utlakningen av kväve genom att växa vidare när huvudgrödan har skördats. Nu visar forskare från SLU att fånggrödor dessutom kan bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål, genom att öka mullhalten i jorden. Det kol som binds in i åkermarken kan nämligen kompensera för en inte försumbar del av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet installeras i år tolv nya professorer, sex kvinnor och sex män. Torsdag 16 april och fredag 17 april föreläser de på Loftet på Ultuna utanför Uppsala, vilket även kan följas på webben.
Sveriges lantbruksuniversitet genomför under 2015 en undersökning om trollingfisket i Östersjön, och söker nu frivilliga fångstrapportörer.
Efter stormen Gudrun 2005 följde ett stort utbrott av granbarkborre, en av de viktigaste skadeinsekterna i granskog. Erfarenheterna av Gudrun visar att det går att ringa in högriskområden för barkborreangrepp under ett utbrott, bland annat granrika bestånd där stora mängder vindfällda granar lämnas kvar. Om detta och de praktiska konsekvenserna berättar Simon Kärvemo i en avhandling från SLU.
Små spillror av de svenska lantrashönsen har bevarats till eftervärlden och nu kartläggs dessa genetiskt. Störst variation finns i rasen Skånsk blommehöna, medan Ölandshönan är den som avviker mest från övriga lantraser. En genvariant som ger den säregna Bohulän-Dals svarthöna mörkt kött finns även hos en del Hedemorahöns. Detta har Anna Maria Johansson från SLU visat i en serie undersökningar.
Gräsanden (Anas platyrhynchos) är den mest talrika och utbredda ankan i världen. Det är en viktig viltart, i Europa släpps över tre miljoner ankungar varje år. På grund av sin status som jaktbart vilt, dess överflöd, och antalet frigjorda individer, kan gräsanden tjäna som modell för att studera effekterna av utsläpp, både för bevarande och utsättning för jakt på vilda populationer.
Fram till 1860-talet fanns det stortrapp i några av Skånes öppna ljung- och gräslandskap. Nu diskuteras förutsättningarna för en återutplantering av denna karismatiska fågel. Ett examensarbete från SLU visar att möjligheterna finns. Den 8 april följs arbetet upp med ett seminarium på Nordens Ark i Bohuslän.
