SLU släpper ny version av webbtjänsten Skogsskada

Nu finns en ny version av webbtjänsten Skogsskada från SLU. I verktyget kan du lära dig om skogsskador och få hjälp med att diagnostisera dem. Du kan också dela med dig av dina observationer genom att rapportera in skador.

Den nya versionen av Skogsskada innehåller fler trädarter och fler beskrivningar av skadeorsaker. Samtidigt har det blivit enklare för användare att rapportera in skogsskador (se fakta nedan).

En våraktuell skogsskada är svampsjukdomen tallskytte som kan orsaka skador i både naturliga och planterade täta tallföryngringar i södra Sverige.

– På våren kan tallskytteangrepp oroa när tallföryngringen lyser röd, men oftast blir inte skadorna så allvarliga. Det är årsbarren från fjolåret som angrips, inte skottet och knopparna, de kan utvecklas normalt, berättar Pia Barklund, expert på svamppatogener.

Rådgivningen om insekts-, svamp, vilt- och väderleksskador drivs av en rad experter vid institutionerna för ekologi, skoglig mykologi och växtpatologi samt vilt, fisk och miljö på SLU.

– Skogsskada kommer att hjälpa oss att sprida och dela kunskapen om skogsskador i samhället, särskilt bland skogsvårdsorganisationer och skogsägare, säger Åke Lindelöw, fältentomolog vid SLU, och en av experterna bakom tjänsten.

En förhoppning med verktyget är att fler ska rapportera in sina observationer av skogsskador.

– Drömscenariot är att vi i framtiden genom Skogsskada ska kunna fånga upp och kartlägga nya skador och fenomen på ett bättre sätt, som underlag för åtgärder, säger Åke Lindelöw.

Ett allt mer uppmärksammat fenomen är att inströmningen av nya skadeinsekter och patogener ökar, bland annat beroende på ökad handel med växter och ett förändrat klimat. I genomsnitt får Europa in 6-8 nya skogsskadegörare per år.

– Lärkborre och tallsjukdomen Diplodia är exempel på nya arter som vi behöver hålla ögonen på. Ju fler ögon i skogen desto bättre, säger Åke Lindelöw.

Skogsskada: www.slu.se/skogsskada

------------------------------------------------------

Fakta: Det här är nytt i Skogsskada

Innehållet i Skogsskada är utökat så att alla skogsträd som används i skogsbruk är inkluderade och antalet skadeorsaker är också fler. Det rör sig totalt om ett 40-tal trädslag och cirka 300 skadeorsaker (vilt, svampar, insekter, andra).

Inrapporteringen av skogsskador har förenklats. Det går nu att skicka med bilder i skaderapporten och att ange skadeposition som en punkt eller ett område. För den som väljer att registrera sig som rapportör är det enklare att rapportera. Det finns också en ny geografisk sökfunktion för skador. Där kan användare välja att filtrera skador för valfritt område, kommun, län och skogsstyrelsedistrikt. Uppgifterna kan som tidigare exporteras för vidare bearbetning hos användaren.

Kontakt

• Åke Lindelöw (skador av insekter), ake.lindelow@slu.se, mobil 070-64333 17, tel. 018-672337.
• Pia Barklund (skador av svampar och väder-/vindskador) pia.barklund@telia.com, mobil 0708-741952.

Skogsskada har tagits fram inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Skog

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om webbtjänsten. Fotograf ska anges.)

Åke Lindelöw, fältentomolog och samverkanslektor, SLU. Foto: Viktor Wrange.

Pia Barklund, expert på skador av svampar och väder/vindsskador. Foto: Privat.

Tallskytte är en svampsjukdom som drabbar fjolårsbarren. Redan i april börjar barren bli rödfläckiga och på plantor och yngre träd blir barren så småningom helt rödbruna. Senare faller barren av och årets skott och barr utvecklas. Angreppen ser allvarliga ut, men oftast blir skadorna små. Plantor kan dock skadas allvarligt. Foto: Pia Barklund.

Angrepp av jättebastborre leder sällan till träds död. I Skåne har dock angreppsfrekvensen i vissa granbestånd varit så omfattande att träd dött och man har i samband med gallring tagit bort angripna träd. Foto: Åke Lindelöw, SLU.

Kastanjemalangrepp är en av de nya skadorna som finns beskriven i Skogsskada. Kastanjemalen invandrade år 2004 och nu etablerad i södra Sverige upp till Uppland och Gotland. En drabbad hästkastanj ger intryck av höstfärger redan under sommaren. Foto: Åke Lindelöw, SLU.