Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Försämrad fiskhälsa oroar forskare

    Trots att halterna av de flesta miljögifter och tungmetaller minskar i kustbestånd av abborre och tånglake mår fisken allt sämre. Vad det beror på, vet forskarna ännu inte. Exempelvis har fisken fått mindre könskörtlar och levern, ämnesomsättningen, saltbalansen och immunförsvaret har påverkats. Ytterligare studier krävs för att klargöra orsakerna.

  • 15 miljoner till Svenska artprojektet

    Artdatabanken vid SLU får 15 miljoner kronor ur regeringens vårbudget, till Svenska artprojektet. – Vi är glada över att få de här pengarna. Det är ett erkännande av att SLU och Artdatabanken gör ett bra arbete och att regeringen har förtroende för Svenska artprojektet, säger Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken på SLU, som driver Svenska artprojektet.

  • Lite växthusgaser från rätt skött kompost

    Vid kompostering kan utsläppen av växthusgaserna metan och lustgas vara allt från försumbara till stora. Evgheni Ermolaev från SLU visar i sin doktorsavhandling att utsläppens storlek beror på hur komposten sköts och att kompostens vattenhalt är den faktor som påverkar utsläppen mest.

  • SLU söker samverkan för att förstärka äppelförädling

    Lokaler och mark vid SLU i Balsgård kan idag inte utnyttjas fullt ut med de resurser som är tillgängliga. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har därför sökt frigöra det kapital som finns bundet i mark och byggnader genom en försäljning av fastigheten Balsgård. Den här processen har nu avbrutits. LTV-fakulteten bedömer att inget av anbud som lämnats kan svara upp mot de önskemål som fakultete

  • Äggskalet kan avspegla hönornas stressnivå och välfärd

    Det finns många olika metoder för att bedöma hur värphönsen mår och nu har Malin Alm jämfört dem i sitt doktorsarbete vid SLU. En metod som visade sig ha stor potential var att bedöma hur äggskalet såg ut, men flera metoder bör användas för att ge en enhetlig bild.

  • Skillnad på skogsbrand och skogsbrand för brand- och svedjenäva

    Idag används naturvårdsbränning för att gynna brandnäva och svedjenäva, våra enda brandberoende växter, men alla bränder har inte lika god effekt. Fokus bör ligga på näringsrika marker, humusskiktet ska brinna ned ordentligt och bränningen bör inte göras för tidigt på säsongen. Detta visar Lotta Risberg i en avhandling från SLU.

  • Upprepad stubbearbetning inte alltid nödvändig för kvickrotsbekämpning

    Att bekämpa kvickrot mekaniskt, utan bekämpningsmedel, kräver mycket diesel, men det går att minska energiförbrukningen. Ett sätt är att bara använda upprepad stubbearbetning när det verkligen behövs, t.ex. då växtperioden efter skörd är lång och gynnsam för kvickroten. Mellangrödors förmåga att konkurrera med kvickrot skulle också kunna utnyttjas i kombination med mekanisk bekämpning.

  • Fördubblad häststam förklarar ökande mullhalter i svensk åkermark

    Under de senaste två årtiondena har mullhalten i svensk åkermark ökat på grund av en ökad odling av fleråriga vallar. Mullhalten är avgörande för markens bördighet, men en ökad inbindning av organiskt kol i marken motverkar också utvecklingen mot ett varmare klimat. Överskottet av hö konsumeras av en växande svensk häststam, som alltså ger fördelar för både åkermark och klimat.

  • Hårt tryck på Nordens skogar

    Skogarna i norr kan på sikt komma att utsättas för hård press då den globala efterfrågan på naturresurser ökar samtidigt som klimatet förändras och det ställs allt högre krav på miljöhänsyn, enligt en ny bok om de nordiska skogarnas framtid.

  • Pressinbjudan: Landskapslaboratoriets dag i Alnarp

    SLU Alnarp och Tankesmedjan Movium bjuder in till en inspirationsdag kring Alnarps landskapslaboratorium, där resultaten från 30 år av innovativa design-, anläggnings- och skötselinsatser presenteras via föreläsningar och guidad vandring. Med fokus på gestaltning av nya landskapselement och landskapskaraktärer är landskapslabbet unikt i Sverige.
    Det blir även en visning och presentation av den

  • Lönsamt för samhället stoppa gris-MRSA vid gränsen

    Svensk humansjukvård sparar minst nio miljoner kronor per år genom de åtgärder som grisbranschen vidtar för att förhindra att antibiotikaresistenta bakterier (LA-MRSA) får fäste i svenska besättningar. De rekommendationer som branschen följer har utvärderats, och visade sig vara samhällsekonomiskt lönsamma om risken för införsel av LA-MRSA via andra kanaler än importerade avelsgaltar är liten.

  • Digital teknik med drönare och sensorer används i växtodling

    Ett större utbildnings- och tillämpningsprojekt av obemannade flygfarkoster (UAV) och sensorteknik inom växtodlingsbranschen inleds i samverkan med Naturbruksskolan Sötåsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utvecklingen av UAV-teknik sker explosionsartat, mer kunskap och kostnadseffektiva tillämpningar för lantbruket är viktigt om tekniken ska kunna användas brett. Projektet är en början.

Visa mer