Pressmeddelande - 8 Juni 2015 10:13

Äggskalet kan avspegla hönornas stressnivå och välfärd

Malin Alm undersökte och jämförde ett stort antal bedömningsmetoder för hur värphöns mår i sin doktorsavhandling vid SLU. En höna som ingick i ett av försöken. Foto: Malin Alm

Det finns många olika metoder för att bedöma hur värphönsen mår och nu har Malin Alm jämfört dem i sitt doktorsarbete vid SLU. En metod som visade sig ha stor potential var att bedöma hur äggskalet såg ut, men flera metoder bör användas för att ge en enhetlig bild.

Trots att det finns många olika sätt att undersöka hur hönor mår, råder viss osäkerhet kring hur väl olika metoder verkligen reflekterar stress och välfärd.

Husdjursagronom Malin Alm undersökte och jämförde därför ett stort antal av dessa välfärdsmetoder i sin doktorsavhandling. Hon studerade bland annat hur metoderna fungerade när hönorna blev utsatta för olika påfrestande situationer, och hur t.ex. olika sorters foder, hönornas ålder och tid på dygnet kunde påverka resultaten.

– Vid en relativt kortvarig stress ökade mängden stresshormon i gödseln och i äggen, berättar Malin Alm. Antalet ägg med olika avvikelser på äggskalen ökade och förhållandet mellan olika typer av vita blodkroppar i blodet förändrades. På längre sikt avspeglades hönornas välmående väl genom skillnader i hönornas befjädring samt i hur rädda hönorna var, men också i antalet ägg med avvikelser på skalen.

Malin Alm såg flera olika förändringar på äggskalen. Ägg med lite "knöligt" skal på toppen var en särskilt intressant avvikelse som tidigare inte undersökts. En ökad andel ägg med knölig topp registrerades dels efter det att hönorna hade utsatts för en kortvarig stress, dels i grupper av hönor som på längre sikt uppvisade sämre välfärd enligt andra metoder.

– Därmed är det möjligt att andelen ägg med knölig topp skulle kunna fungera som en billig och lättanvänd välfärdsmetod som kan användas utan att störa hönorna.

Sammanfattningsvis visar Malin Alms doktorsavhandling att det finns många faktorer som kan påverka resultaten av olika välfärdsmetoder. Metoderna verkar också fungera olika bra för att spåra skillnader i stress och välfärd, beroende på i vilken situation de används.

– Detta talar för att flera metoder bör användas för att man på ett så tillförlitligt sätt som möjligt kunna bedöma nivåer av stress och välfärd.

Husdjursagronom Malin Alm, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, har försvarat sin avhandling med titeln "Welfare Indicators in Laying Hens". Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredagen den 5 juni 2015, kl. 09:15
Plats: Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Werner Bessei, Universität Hohenheim, Stuttgart, Tyskland.