Nyhetsarkiv

  • SLU:s hedersdoktorer 2015 utsedda

    Sex betydelsefulla forskare blir hedersdoktorer vid SLU i år. Det står klart när universitetets fyra fakulteter har utsett sina hedersdoktorer.

  • Nya praktiska råd om etablering av energiskog

    Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar, och därför är det viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Om detta berättar Stina Edelfeldt i en avhandling från SLU. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar t.ex. risken för luckiga bestånd. Och kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen.

  • Clubroot parasite of Brassicaceae sequenced

    The genome of the parasite that is causing clubroot disease on several agricultural and horticultural crops is now released. The new knowledge will hopefully be useful to develop better diagnostic methods, breeding strategies and elucidating the biology of this unique plant pathogen group.

  • Klumprotparasit på kål genetiskt klarlagd

    Nu är arvsmassan (genomet) hos den skadegörare som orsakar klumprotsjuka på kål- och oljeväxter kartlagd. Kunskapen kan komma att gynna utvecklingen av diagnostiska verktyg i fält, öka förståelsen för organismens biologi samt underlätta växtförädlingen.

  • Försämrad fiskhälsa oroar forskare

    Trots att halterna av de flesta miljögifter och tungmetaller minskar i kustbestånd av abborre och tånglake mår fisken allt sämre. Vad det beror på, vet forskarna ännu inte. Exempelvis har fisken fått mindre könskörtlar och levern, ämnesomsättningen, saltbalansen och immunförsvaret har påverkats. Ytterligare studier krävs för att klargöra orsakerna.

  • 15 miljoner till Svenska artprojektet

    Artdatabanken vid SLU får 15 miljoner kronor ur regeringens vårbudget, till Svenska artprojektet. – Vi är glada över att få de här pengarna. Det är ett erkännande av att SLU och Artdatabanken gör ett bra arbete och att regeringen har förtroende för Svenska artprojektet, säger Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken på SLU, som driver Svenska artprojektet.

  • Lite växthusgaser från rätt skött kompost

    Vid kompostering kan utsläppen av växthusgaserna metan och lustgas vara allt från försumbara till stora. Evgheni Ermolaev från SLU visar i sin doktorsavhandling att utsläppens storlek beror på hur komposten sköts och att kompostens vattenhalt är den faktor som påverkar utsläppen mest.

  • SLU söker samverkan för att förstärka äppelförädling

    Lokaler och mark vid SLU i Balsgård kan idag inte utnyttjas fullt ut med de resurser som är tillgängliga. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har därför sökt frigöra det kapital som finns bundet i mark och byggnader genom en försäljning av fastigheten Balsgård. Den här processen har nu avbrutits. LTV-fakulteten bedömer att inget av anbud som lämnats kan svara upp mot de önskemål som fakultete

  • Äggskalet kan avspegla hönornas stressnivå och välfärd

    Det finns många olika metoder för att bedöma hur värphönsen mår och nu har Malin Alm jämfört dem i sitt doktorsarbete vid SLU. En metod som visade sig ha stor potential var att bedöma hur äggskalet såg ut, men flera metoder bör användas för att ge en enhetlig bild.

  • Skillnad på skogsbrand och skogsbrand för brand- och svedjenäva

    Idag används naturvårdsbränning för att gynna brandnäva och svedjenäva, våra enda brandberoende växter, men alla bränder har inte lika god effekt. Fokus bör ligga på näringsrika marker, humusskiktet ska brinna ned ordentligt och bränningen bör inte göras för tidigt på säsongen. Detta visar Lotta Risberg i en avhandling från SLU.

  • Upprepad stubbearbetning inte alltid nödvändig för kvickrotsbekämpning

    Att bekämpa kvickrot mekaniskt, utan bekämpningsmedel, kräver mycket diesel, men det går att minska energiförbrukningen. Ett sätt är att bara använda upprepad stubbearbetning när det verkligen behövs, t.ex. då växtperioden efter skörd är lång och gynnsam för kvickroten. Mellangrödors förmåga att konkurrera med kvickrot skulle också kunna utnyttjas i kombination med mekanisk bekämpning.

  • Fördubblad häststam förklarar ökande mullhalter i svensk åkermark

    Under de senaste två årtiondena har mullhalten i svensk åkermark ökat på grund av en ökad odling av fleråriga vallar. Mullhalten är avgörande för markens bördighet, men en ökad inbindning av organiskt kol i marken motverkar också utvecklingen mot ett varmare klimat. Överskottet av hö konsumeras av en växande svensk häststam, som alltså ger fördelar för både åkermark och klimat.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej