Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Flower strips most effective in moderately complex agricultural landscapes

    It is in moderately complex landscapes that it is most effective to deploy local conservation management measures to enhance biodiversity, such as flowering border zones. The SLU-researcher Mattias Jonsson has together with colleagues from New Zealand, Australia and USA recently published evidence for this in Journal of Applied Ecology.

  • Kantzoner fungerar bäst i lagom komplexa jordbrukslandskap

    Det är i de medelkomplexa jordbrukslandskapen som det lönar sig bäst att sätta in biodiversitetsfrämjande lokala åtgärder, som t.ex. blommande kantzoner. SLU-forskaren Mattias Jonsson har tillsammans med kollegor från Nya Zeeland, Australien och USA nyligen publicerat sina bevis för detta i Journal of Applied Ecology.

  • Expertertmöte kring hästgenomik

    Ledande forskare inom hästgenomik träffades under förra veckan i Hannover på arbetsmötet 11th Dorothy Russell Havemeyer International Equine Genome Mapping Workshop.

  • Nytt ris minskar växthusgaserna

    En internationell grupp av forskare med representanter från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har lyckats ta fram ett ris som minskar mängden växthusgaser som avges vid odling av ris.
    Vid odling av ris avges stora mängder metan till atmosfären på grund av att mikroorganismer som bildar metan trivs i den syrefattiga miljön som omger risets rötter. Ris planteras i stående vatten där mikroor

  • Rikligt med blåbär i Norrland

    Tillgången på blåbär ser ut att bli mycket god i år. Årets bärprognos från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar på ett mycket bra år i Norrland och ett något sämre än normalt i resten av landet.
    Enligt prognosen ligger bärtätheten i Norrland i år runt 40 procent över genomsnittet för de föregående tolv åren. I Götaland verkar tillgången på blåbär bli relativt bra, med drygt 90 procent mogn

  • Fler antagna till SLU

    I torsdags skickades det första antagningsbeskedet ut till höstens blivande universitetsstudenter och det går bra för SLU. Vi antar fler studenter än 2014 och bekräftar delar av ökningen i årets anmälningar.  
    SLU har 8881 antagna totalt till sina program och kurser inför hösten (2015) jämfört med 8779 antagna totalt förra hösten (2014). Detta visar återigen på en av SLU:s styrkor; ett ytters

  • Samodling – ett sätt att öka skördarna i ekologiskt jordbruk

    Samodling av åkerböna och vårvete i fältförsök vid SLU Alnarp. Foto: Erik Steen Jensen
    Ökad skörd och mer miljövänlig växtproduktion konstateras av forskare som i 22 fältförsök prövat samodling, d v s odling av minst två arter på samma fält. 
    Hållbar, ekologisk och eko-funktionell intensifiering är koncept som strävar mot ökad växtproduktion samtidigt som odlingens negativa miljö- och klima

  • Mer buskar på tundran kan påskynda den globala uppvärmningen

    Martin Hallinger, forskare vid institutionen för ekologi, samlar in dvärgbjörk. Foto: Martin Hallinger
    Buskarna blir fler och större på tundran i norra Europa, Asien och Nordamerika. Det är inte bara ett tecken på att klimatet förändras utan kan också påskynda uppvärmningen. Ett internationellt forskarteam, där bland annat SLU-forskaren Martin Hallinger ingår, har studerat 37 platser i nio arkt

  • SLU:s hedersdoktorer 2015 utsedda

    Sex betydelsefulla forskare blir hedersdoktorer vid SLU i år. Det står klart när universitetets fyra fakulteter har utsett sina hedersdoktorer.

  • Nya praktiska råd om etablering av energiskog

    Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar, och därför är det viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Om detta berättar Stina Edelfeldt i en avhandling från SLU. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar t.ex. risken för luckiga bestånd. Och kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen.

  • Clubroot parasite of Brassicaceae sequenced

    The genome of the parasite that is causing clubroot disease on several agricultural and horticultural crops is now released. The new knowledge will hopefully be useful to develop better diagnostic methods, breeding strategies and elucidating the biology of this unique plant pathogen group.

  • Klumprotparasit på kål genetiskt klarlagd

    Nu är arvsmassan (genomet) hos den skadegörare som orsakar klumprotsjuka på kål- och oljeväxter kartlagd. Kunskapen kan komma att gynna utvecklingen av diagnostiska verktyg i fält, öka förståelsen för organismens biologi samt underlätta växtförädlingen.

Visa mer