Nu lanseras Gilla naturen, ett läromedel och en tävling för årskurs 4–6 om att upptäcka och uppskatta natur. Vinsten är en resa till en av Sveriges 29 nationalparker och tio finalister blir en del i en utställning om barns tankar om naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Huruvida skogar tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än forskarna har trot, enligt en ny avhandling från SLU. När flöden av koldioxid mättes i olika typer av skogar gick resultaten på tvärs mot flera vedertagna uppfattningar. Både produktions- och urskogar gav t.ex. ifrån sig relativt stora mängder koldioxid till atmosfären under stora delar av mätperioden.
Nästan var tionde matsallad kan innehålla smittämnen som kan orsaka sjukdom, enligt Karin Söderqvist vid SLU. Hon har i sin doktorsavhandling funnit att smittämnen i matsallader, förvarade vid 15 istället för rekommenderade 8 grader C, nådde mycket höga halter under hållbarhetstiden. Både handel och konsumenter måste därför vara medvetna om betydelsen av hygien och rätt förvaringstemperatur.
En ny studie visar att utvecklingen av blommans ståndare i modellväxten backtrav sker genom en samtidig aktivering av gener som ligger nära varandra på växtens kromosomer. Forskarna, från KTH, SciLifeLab och SLU, har funnit att regleringen av genernas aktivitet verkar bero av förändringar i hur cellens s k kromatin är organiserat. De har använt en ny typ av högupplösande mikroskop.
Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp – att vila och tanka energi – är självklar. Hittills har det dock varit okänt vilka fyiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet att den vidare flyttningen påverkas av det aptitreglerande hormonet gherlin.
I Skandinavien har både vargens och björnens dödande av bytesdjur som älg undersökts noggrant i flera olika studier. Gemensamt för dessa studier är att de hittills har genomförts i områden där dessa båda arter inte har påverkats av varandras närvaro. I en ny studie från SLU analyseras data från områden i både Skandinavien och Nordamerika där både varg och björn lever sida vid sida.
En ny, mycket allvarlig vetesjukdom sprider sig i Europa, rapporterar forskningstidskriften Nature. På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns vetelinjerna där man nyligen har karaktäriserat gener med resistens mot det nya hotet. Ett nytt forskningsbidrag möjliggör nu överförandet av resistensgenerna till vetesorter som är anpassade för olika klimat- och odlingsbetingelser världen över.
Vallen som foder utgör den i särklass största grödan i svenskt lantbruk. Vallens uthållighet, avkastning och näringsinnehåll har en avgörande betydelse för det ekonomiska utbytet i mjölk- och köttproduktionen, och vallens betydelse för en sund hästhållning blir allt tydligare. Den 7-8 februari ordnas en vallkonferens vid SLU I Uppsala.
Genom att även ta hänsyn till backar, kurvor och korsningar blir det nu lättare att välja väg för skogsbrukets virkestransporter. I sin doktorsavhandling vid SLU har Gunnar Svenson vidareutvecklat systemet Krönt vägval, som används för att hitta den bästa vägen och mäta avståndet från skog till industri.
De växande sälbestånden i Sverige hotar kustfisket och skapar en konflikt om fisken. Den konflikten kan minskas genom utveckling av selektiva och sälsäkra fiskeredskap, som smart konstruerade burar som fångar torsk men minimerar skador av säl.
Hur kommer lantbrukets digitala framtid att se ut? Är det Google eller maskinföretagen som driver utvecklingen? Vilka sociala konsekvenser väntar? Välkommen till ett tankeväckande seminarium om en nära förestående utveckling inom lantbruket. Seminariet arrangeras av KCF, Kompetenscentrum företagsledning, i samarbete med Partnerskap Alnarp. SLU Alnarp 6 februari.
Den klimatuppvärmning som förväntas under de närmaste 80 åren kan störa ekosystemen i högt belägna bergslandskap. Det visar ett internationellt forskarlag lett från SLU i en studie i tidskriften Nature. Genom att i sju bergsområden jämföra växtlighet, växtnäringstillgång m.m. på olika höjder – som motsvarar olika temperaturzoner – kunde forskarna förutspå effekterna av ett varmare klimat.
