Har vi mycket eller lite skyddad skog i Sverige? Svaret beror delvis på om lågproduktiv skog (impediment) ska räknas med. Nu bidrar forskare från SLU med nya fakta. De har studerat skalbaggar i tallved och visar att impediment inte är lika artrika som obrukad produktiv skog och att de helt saknar vissa rödlistade arter. Skydd av impediment tycks alltså inte kunna ersätta skydd av produktiv skog.
En doktorsavhandling från SLU innehåller de första publiceringarna som visar att syrsor kan födas upp i fångenskap på vissa ogräs och biprodukter från jordbruksprodukter och livsmedel och att enkelmagade djur som grisar (som användes som modell för människor) kan växa bra på en kost som inkluderar syrsor.
Rearing of crickets for human consumption is becoming popular around the world but knowledge on what cricket species that can be farmed and how to keep them in a sustainable way is scarce.
Vid vägrenar, kraftledningsgator och längs med järnvägar finns stora arealer naturmark, som kan bli en viktig resurs för naturvården. Det visar forskare vid bl a Sveriges lantbruksuniversitet i en stor sammanställning av data från hela världen. Med hjälp av rätt skötsel av dessa områden skulle man kunna gynna biologisk mångfald till en relativt liten kostnad.
Det är inte alla ekologiforskare som upptäcker en helt ny art, och ännu mer sällsynt att nära 30 år senare avskaffa den. Men det är precis vad Göran Thor från SLU, har gjort. Med hjälp av genetiska metoder har han tillsammans med forskare från Belgien och Polen visat att blyertslav och gammelekslav är samma art. Trots att de ser helt olika ut, har olika levnadssätt och föredrar olika miljöer.
I år har björkarnas lövsprickning redan hunnit till stora delar av Svealand, vilket är 50 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Det visar resultatet från Vårkollen, som genomfördes under Valborgshelgen. Deltagare från hela landet skickade in 8 500 observationer av vanliga vårtecken från mer än 1 500 platser – från Ystad i söder till Abisko i norr.
En invasiv skadegörare på al, algsvampen Phytophthora x alni, befaras sprida sig norrut i Sverige i takt med klimatförändringarna. Följderna kan bli allvarliga, åtminstone för klibbalen, eftersom den inte verkar ha genetiska förutsättningar att anpassa sig. Detta är några av slutsatserna i en ny avhandling från SLU.
Eva Molin har anställts som chef för klinisk kemiska laboratoriet på Universitetsdjursjukhuset vid SLU. Hon kommer senast från SciLifeLab där hon arbetat som vice verksamhetschef med ansvar för personal, budget och verksamhetsutveckling. Eva började sin nya tjänst i april.
Anna har arbetat på bilddiagnostiska kliniken på UDS sedan 2002. Dessförinnan arbetade hon som distriktsveterinär och smådjursveterinär på andra djursjukhus. I sin nya roll som chef för bilddiagnostiska kliniken kommer Anna arbeta med verksamhetsutveckling, personalfrågor och administration men även fortsätta att arbeta kliniskt med djursjukhusets patienter. Anna började sin nya tjänst i april.
Växtsjukdomar har varit ett gissel för bönder i alla tider. Nu har forskare från bl.a. SLU visat hur en bakterie använder sina molekylära vapen för att aktivera och ta över ett viktigt system hos växter (autofagi) som fungerar både som ”återvinningscentral” och som en del av sjukdomsförsvaret. Upptäckten banar väg för nya sätt att förädla fram resistenta grödor.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2018 går till Mats och Karin Ericson för deras arbete med Vargsymposiet. Symposiet har blivit en årlig mötesplats som skapat förutsättningar att på ett enkelt sätt, i en trevlig miljö träffas och samtala om rovdjuren och de möjligheter och problem som deras närvaro kan innebära.
Efter flera lyckade samarbeten inom precisionsodling tar nu SLU och Dataväxt nästa steg för att utveckla framtidens intelligenta jordbruk. En ny Lab-grupp skapas på SLU bestående av forskare och nya doktorander som kommer att forska inom beslutsstödsystem för lantbruket.Tanken är att delar av denna forskning ska resultera i nya digitala verktyg för effektivare precisionsodling.
