Marie-Claire Cronstedts stiftelse donerar 340 000 kronor till en studie om halm som foder till hästar som en lösning i torkans spår, ledd av professor Anna Jansson, SLU. I år har den mycket svåra torkan orsakat stor foderbrist i Sverige och större delen av norra Europa. Alternativa lösningar behövs i stället för hö och ensilage. Risken finns annars att hästar avlivas i år pga foderbristen.
Satsningar på att återuppbygga svaga bestånd av stora vilda däggdjur gör inte bara att övrig flora och fauna gynnas. De kan dessutom bidra till att motverka klimatförändringen, till exempel genom att öka inlagringen av kol i ekosystemen. Denna slutsats drar en grupp ekologer från lärosäten i flera länder, däribland SLU, i en genomgång av den befintliga forskningslitteraturen.
Tjugo års forskning om nyckelbiotoper har gett en hel del svar om deras funktion och nytta. Men fortfarande är många frågor obesvarade, inte minst om nyckelbiotopers skötsel och om regionala skillnader. Det visar en sammanställning av den forskning som har gjorts om nyckelbiotoper i Norden och Baltikum.
Att uppskatta skogars virkesförråd genom manuell mätning av träddiametrar i brösthöjd är ett tidskrävande arbete. Idag finns sensorer som i framtiden kan effektivisera arbetet. Om detta skriver Mona Forsman i en avhandling från SLU.
Marie-Claire Cronstedts stiftelse donerar fyra miljoner kronor till projektet Tidig upptäckt av ortopedisk ohälsa hos häst - Nya tekniker och utbildningsinsatser ska lära att oss att se hältor i tid, vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Donationen möjliggör mätning av krafter och belastningar i hästars rörelser på en rullmatta och är en mycket viktig förutsättning för att validera SLU:s rör
Framtidens företag i den gröna sektorn kräver en utvecklad ledarroll. Genom nya kunskaper i strategisk företagsledning utvecklar företagaren sitt strategiska tänkande och omvandlar det i konkreta planer i taktiskt och operativt ledarskap. SLU:s nya uppdragsutbildning inom företagsledning hjälper företagarna att snabbt nå en högre nivå i sina verksamheter. Kursen startar januari 2019.
Husdjursgenetiska laboratoriet vid SLU i Uppsala har nu fått klartecken att köra testet för Warmblood Fragile Foal Syndrome (WFFS). Tidigare har man varit förhindrad att köra testet på grund av ett internationellt patent, som visat sig inte gälla i Sverige.
I både Nordamerikas och Nordens barrskogsområden görs merparten av avverkningarna i form av kalhyggen, men det finns ett växande intresse för en mer hållbarhetsinriktad skogsskötsel. En ny studie av svartgranens föryngringsbiologi ger lösningar för svartgransdominerad kanadensisk skog – t.ex. att avverka 5 meter breda gator i skogen och lämna lika breda remsor orörda.
Många skalbaggar lever i den murkna veden i ihåliga gamla lövträd. Men spelar det någon roll för nedbrytningen vilka arter som hittar dit? Ja det gör det, enligt forskare vid SLU och Linköpings universitet. De har med hjälp av s k mulmholkar utforskat en av ekologins knäckfrågor: hur hänger biologisk mångfald (vedskalbaggar) ihop med funktioner i ekosystemet (nedbrytning av ved).
Vinnare av tävlingen Sveriges mest inspirerande naturvägledning 2018, arrangerad av Centrum för naturvägledning (CNV) vid Sveriges lantbruksuniversitet blev Jenny Carlsson, Emåns ekomuseum. Hon belönas för projektet Anpassad natur för alla.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sverige vann värdskapet för den skogliga världskongressen IUFRO 2024, meddelar den svenska delegationen från Oregon i USA. Framtidsanalyser och skogliga innovationer är temat för IUFRO:s världskongress 2024. Kongressen kommer att hållas på Stockholmsmässan med exkursioner i Sverige, övriga Norden och Baltikum.
Stiftelsen Seydlitz MP Bolagen ger 4,8 miljoner till en fyraårig satsning på en ung lovande forskare inom området juverinflammation hos mjölkkor samt 4,5 miljoner under tre år till forskning om nya djurhållningssystem för mjölkkor, vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Juverinflammation är den vanligaste sjukdomen hos svenska mjölkkor.
