Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • SLU:s ekonomi fortsatt stark

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) redovisar ett underskott på 54 miljoner kronor, men eftersom universitetet betar av ett kapitalöverskott på drygt en halv miljard så innebär det att ekonomin är fortsatt stark.

  • Science report: Ten reasons for preserving grasslands

    It is well known that natural and semi-natural grasslands are important for biodiversity. But such grasslands also provide us with many other benefits. Swedish scientists have led an international research group that has assessed ecosystem services from grasslands, using Northern Europe and Southern Africa as case studies. Grasslands are important for a.o. the climate, for agriculture, for water.

  • Ny studie: Tio skäl att bevara gräsmarkerna

    Att naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för biologisk mångfald är välkänt. Men sådana gräsmarker ger oss mycket annat också. Svenska forskare har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa och Sydafrika. Gräsmarker har betydelse för bl a klimatet, för jordbruket, för vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur.

  • Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

    Boken varvar reflektioner med konkreta exempel, stärker argumentationen för urban grönska och inspirerar till nytänkande. Den riktar sig till alla som arbetar med planering, projektering och förvaltning av urbana miljöer, och är ett bra sätt för nämnder, beslutsfattare och chefer att få bättre förståelse för vilka möjligheter som finns i dessa miljöer.

  • Skogen – räcker den?

    Skogen – räcker den? - en film om när förväntningar växer snabbare än träd. Future Forests nya dokumentär beskriver skogens roll när Sverige går i bräschen för att snabbt fasa ut olja och kol.

  • Oklart om lagskydd för vilda djur

    Vilda djur används både i forsknings- och förvaltningssyfte. Lagstiftningen skiljer på de två kategorierna, vilket påverkar djurskyddet, men också möjligheten att använda insamlad information, konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, i en nypublicerad artikel.

  • Halmutfodring ger inte hästar magsår

    Under vintern har en studie genomförts på SLU och UDS med målet att undersöka vilka effekter halmutfodring har på hästar. En viktig frågeställning var om halm i foderstaten ger upphov till magsår. Den praktiska delen av studien är nu avslutad och preliminära resultat visar att en foderstat som innehåller halm med bra kvalitet inte ger upphov till mer magsår än om halm inte ingår i foderstaten.

  • DNA-metoder avslöjar arternas samspel i naturen

    Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Forskarna kan i detalj avslöja vem som äter vem, vem som pollinerar vilken blomma och vem som lever på vems hud eller fjädrar. Ett temanummer av topptidskriften Molecular Ecology ger en översikt av hur långt forskarna har kommit. Flera av de studier som presenteras har gjorts av forskare på SLU.

  • Konferens: Djur och natur som resurs för bättre folkhälsa

    ​Psykisk ohälsa bland unga, drygt 5 000 skolbarn som klassas som så kallade ”hemmasittare”, en befolkning som blir allt äldre och vårdkrävande, nyanlända som har svårt att integreras. Det finns många exempel på grupper som hamnar i utanförskap. Djur och natur kan då fungera som en resurs vid behandling av såväl psykisk som fysisk ohälsa. Det är tema för en konferens i Stockholm 1-2 april.

  • Ny skadegörare särskilt aggressiv på slösaktiga, snabbväxande tallar

    Tallskadegöraren Diplodia sapinea blev känd för svenska skogsägare över en natt 2016, då den för första gången avslöjades som orsak till ett stort sjukdomsutbrott i svensk tallskog. En studie av forskare från SLU och andra europeiska universitet visar att det i huvudsak är snabbväxande, törstiga tallar i torkstressade bestånd som drabbas. Omfattningen kan dock begränsas om skadorna upptäcks i tid.

  • Får barnen plats i framtidens städer? En konferens om barnperspektivet i svensk stadsplanering

    Under de närmaste tio åren kommer tusentals nya skolor och förskolor att planeras och byggas i Sverige. Vi står därmed inför ett vägval, där stadsplanering kan främja eller missgynna barn och ungas psykiska och fysiska hälsa. Den 20 mars arrangeras i Stockholm en nationell konferens om hur vi planerar och bygger stadsmiljöer för barn och unga med fokus på konsekvenser och möjligheter.

  • Varför små gårdar får slut på vatten – och hur vi kan fixa det

    Vad händer om världens småjordbrukare inte har något vatten? Troligtvis kommer vi få en rejäl livsmedelskris på halsen. Den 5 februari ges en ny bok ut i ämnet av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. I boken delar experter, bl a professor Jennie Barron, SLU med sig av kunskap om hur vattnet ska räcka till alla.

Visa mer