Det finns mycket storspigg i Östersjöns utsjö. Det visar den första storskaliga kartläggningen av hur mycket storspigg det finns i Östersjön. Med tanke på artens snabba expansion och betydelse för Östersjöns ekosystem, rekommenderar forskarna att storspigg inkluderas i framtida övervakningsprogram och att den beaktas vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.
Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktion på land. En rapport i fjol menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En ny rapport från SLU hävdar tvärtom att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön, tack vare ny teknik som ger betydligt större skördar.
Hur skapar vi en effektiv och konsumentdriven köttproduktion? Det kommer att diskuteras under del två av seminarieserien ”Det digitala djuret”, i Uddevalla den 8 maj.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 10 maj håller fem av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Alnarp. Föreläsningarna handlar bland annat om hur övergivna industriområden kan omvandlas till platser för allmänheten, bekämpning av skadegörare med nytto-organismer, stadslandskapets styrning och förvaltning och naturliga biostimulanter som ger större skörd.
Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för femte året i rad. Nästan 8500 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från över 1600 platser i landet. Dessa växters blomning respektive lövsprickning har kommit rekordlångt norrut i år jämfört med observationerna från 2015-2018, och jämfört med för 100 år sedan är det extremt stor skillnad, just i år.
Varje år sedan 2011 släpps nästan 300 000 unga laxar och havsöringar (smolt) ut i Dalälven. En del av dem tar sig troligen aldrig ut på öppet hav utan hamnar i magen på de skarvar som söker föda i älvmynningen. Det visar de scanningar efter fiskmärken som både Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen i Uppsala nu genomfört i skarvkolonier i området.
I år blev det vårtemperaturer ovanligt tidigt i hela Sverige. Vintern kom tillbaka på många håll, men nu är våren på gång även långt upp i norr och i söder är det redan meteorologisk sommar på flera platser. Hur fungerar det för växterna när det blir så? Under Valborgshelgen uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att rapportera in en handfull vårtecken till Vårkollen.
Den stora skogsbranden i Västmanland gav en unik möjlighet för ekologer från bl a SLU att studera vad som händer i naturen efter en så omfattande störning. Den första vetenskapliga sammanställningen visar att många växter och djur återvände snabbt. Branden har också gynnat flera sällsynta arter som svedjenäva och tretåig hackspett.
Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi, då intäkterna från kommersiell jakt kan överstiga kostnaden för betesskador. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden.
Kan genteknik bidra till en effektivare växtförädling i Afrika? Det tror forskare i ett SLU-lett projekt som siktar på kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Projektets ena syfte är att stärka afrikansk växtförädling genom teknologiöverföring. Det andra är att stödja framtagandet av regelverk kring användning av genteknik i växtförädling.
En svampsjukdom som angriper tall har för första gången upptäckts i Sverige och Skandinavien av forskare vid SLU. Fynden har gjorts på bergtall (Pinus mugo). Eftersom barren gulnar förlorar träden tillväxt och riskerar på längre sikt att dö. I värsta fall kan sjukdomen få spridning till den vanliga tallen (Pinus sylvestris) som är ett av landets vanligaste trädslag.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 delas ut 10 april på Sveriges lantbruksuniversitet. Priset går till en person som har sett till att almsjukan på Gotland hittills har hållits i schack. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.
