Stora rovdjur är betydelsefulla inslag i den svenska faunan, men kan ha negativa effekter på möjligheterna till jakt. I en ny studie visar forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Södertörns högskola att ett nytt lodjursrevir sänker priset på jaktarrenden i södra Sverige och Mälardalen med i genomsnitt 16 procent.
Kämpar du med ogräs på din åker eller i ditt trädgårdsland? Ta hjälp av webbtjänsten Ogräsrådgivaren. SLU har gjort om tjänsten, så att den bland annat är lättare att använda i fält. Med hjälp av Ogräsrådgivaren kan du ta reda på vilka ogräs du har och hur du kan hantera dem.
Synen på musselodling som miljöåtgärd i Östersjön skiljer sig bland forskare. Ing-Marie Gren från SLU har jämfört den osäkerhet som finns kring musselodling med den som finns i andra typer av reningsåtgärder. Slutsatsen är att det finns större osäkerhet kring de åtgärder som genomförs i jordbruket för att minska tillförseln av fosfor och kväve till Östersjön.
Samhället behöver införa mer avancerad teknik för kontroll och rening av dricksvatten. Det är ett par av de rekommendationer som en internationell expertgrupp lämnar till Europas beslutsfattare och vattenbransch. SLU-professor Karin Wiberg ingår i expertgruppen.
De pågående klimatförändringarna gör att våra hav blir allt varmare. Det påverkar fiskens tillväxt. En nyligen publicerad studie från SLU visar att uppvärmningen gör att liten – men inte stor – fisk växer allt snabbare över tid. Studien bygger på provfiskedata från den så kallade biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk, där utsläpp av kylvatten gör havsmiljön varmare än i det omgivande havet.
ArtDatabanken har beslutat att inte att ge ut Fauna och Flora från och med nästa år (2020). Därför söks nu en ny huvudman som kan ta över utgivningen av Fauna och Flora. Anledningen är minskade budgetanslag. Den populärvetenskapliga tidskriften är inne på sin 114:e årgång! Den trogna läsarskaran riskerar nu att bli utan sin skrift om ingen tar över.
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Det konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i ny artikel. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer. Ska torskbestånden återuppbyggas krävs smart förvaltning, och större förståelse för det komplexa ekologiska pusslet.
Kustländerna runt Östersjön har sedan slutet av 1980-talet varit överens om att minska utsläppen av kväve till Östersjön. Forskare från SLU och Södertörns högskola har undersökt hur effektiva ländernas miljöpolitik var åren 1996-2010. Sveriges miljöpolitik visade sig inte leda till någon minskning av utsläppen, men i några länder ledde miljöpolitiken däremot till betydande utsläppsminskningar.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kör nu igång en klimatpanel med syftet att skapa en arena för frågor om skog och klimat – där unga får sätta agendan. Premiärdebatten blir under Järvaveckan, onsdag 12 juni, kl 17.30-18.30.
Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Två av dem finns i Sverige: riksarkitekten Helena Bjarnegård vid Boverket och däggdjursgenetikern professor Kerstin Lindbladh-Toh vid Uppsala universitet. De övriga är programchef Thomas Randolph, Kenya, professor Irena Creed, Kanada samt professorerna Pamela Ronald, Natasha Raikhel och Jason Shogren i USA.
De bilder som används idag för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning jorden runt måste skyndsamt uppdateras. De visar ytterst sällan hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet och ger därför en missvisande bild, vilket är olyckligt i en tid när de globala vattenproblemen är betydande. Den analysen gör ett internationellt forskarlag i en ny artikel i Nature Geoscience.
Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar ett samband mellan den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk och förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter.
