Katters höftledshälsa är inte särskilt väl undersökt. En ny studie från SLU, med fokus på rasen maine coon, visar att höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos större katter. Studien visar också att avelsarbetet inom det svenska hälsoprogrammet effektivt minskar förekomsten av höftledsdysplasi inom rasen. Studien tydliggör att avel mot större katter också ökar risken för höftledsdysplasi.
Sveriges lantbruksuniversitet deltar i lanseringen av en manual vars syfte är att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållning. Arbetet med att skriva manualen är ett uppdrag från FAO till SLU där professorerna Susanna Sternberg-Lewerin och Ulf Magnusson har lett en arbetsgrupp med ett tiotal internationella experter, däribland svensk expertis från Jordbruksverket och SVA.
Naturvägledning handlar om att använda naturupplevelser för att öka människors kunskap och engagemang, och stärka deras relationer till naturen. Idag lanseras en ny bok som lyfter naturvägledningens potential och inspirerar till mer och ännu bättre upplevelser i Nordens natur- och kulturlandskap. Boken har tagits fram av SLU Centrum för naturvägledning i samarbete med nordiska kollegor.
Vad tycker de som ska skydda sina tamdjur mot rovdjur? Funkar åtgärderna för dem? Tror de att de är effektiva? Ann Eklund har undersökt vad fårägare, fäbodbrukare, jägare med hund, renskötare och sällskapshundsägare tycker. Hon har sett att det kan finnas många orsaker till att tamdjursägare inte vill använda en åtgärd – allt från att den inte fungerar i vardagen till att de finner den oetisk.
Finland ansluter till det svensk-norska samarbetet för att utforska flercelliga djur, växter och svampar. Under onsdagen skrev Sverige, Norge och Finlands miljöministrar under en överenskommelse om samarbete till nytta för den biologiska mångfalden i Norden. Samarbetet fokuserar på dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem och ska bidra till ökad kunskap om deras status och insatsbehov.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – ändå vet vi ganska lite om hur de samspelar med varandra. I en nytänkande studie har SLU tillsammans med Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Tyskland undersökt hur älgars bete påverkar insekten röd tallstekel. Det visade sig att älgarnas betande kunde leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
Effektiviteten i jordbruksverksamhet kan variera mellan olika regioner. För att se om det finns utrymme att öka effektiviteten har forskare undersökt skillnaderna i effektivitet mellan svenska län. Det största förbättringsutrymmet visade sig finnas i utnyttjandet av kapitalutrustningen. Även effektiviteten i verksamheter som utövas vid sidan av jordbruk kan förbättras.
Stora skogsbränder kan leda till ökad spridning av sjukdomar som bärs av gnagare, såsom viruset som orsaker sorkfeber. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.
Att pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel och brist på lämpliga livsmiljöer har uppmärksammats, men vi måste också tänka på de hot som extremväder och naturkatastrofer kan utgöra – inte minst för att sådana fenomen väntas bli vanligare i vårt framtida klimat. Det menar två forskare som har gått igenom den litteratur som finns inom området.
Ett internationellt forskarteam har fått nästan elva miljoner kronor för att studera vilka effekter syrebrist har på fisk och födovävar på tre olika platser i världen: i Östersjön, Lake Erie och Mexikanska golfen. Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatet blir allt vanligare. I projektet undersöks fiskarnas ”kemiska loggböcker”.
Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid Sveriges lantbruksuniversitet, håller ett heldagsseminarium om upphandling och inköp med fokus på folkhälsa och djurvälfärd, den 24 oktober i Uppsala.
En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Dagens skogspolitik anger att produktions- och miljöaspekter ska väga lika och frågan är hur en god naturvård ska kunna upprätthållas om produktionen ökas. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vilka vägval som är möjliga och hur dessa kan komma att påverka naturvårdsåtgärdernas effektivitet.
