Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Nytt synsätt på maktrelationer i medborgardialoger

    Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.

  • Rwandas mjölkbönder behöver ett kontrollprogram mot juverinflammationer

    Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, som strävar efter att förbättra barns näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, handlar en ny avhandling från SLU.

  • ​Relationsbyggande viktigt för framgångsrik älgförvaltning

    I Sverige finns 144 olika älgförvaltningsområden. För att en adaptiv förvaltning ska fungera framgångsrikt krävs att människorna som utgör förvaltningen har bästa förutsättningar att hantera de utmaningar som uppstår, menar Sabrina Dressel, SLU, som tillsammans med kollegor från Umeå universitet och Lunds universitet undersökt förvaltarnas egna upplevelser av anpassningsförmåga.

  • Torvmarkernas mossor i ny Nationalnyckelvolym

    Det är vitmossorna som bygger upp torvmarkerna. De binder mängder av kol och är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Nu publiceras den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen av bladmossor i bokverket Nationalnyckeln. Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland” och kan för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom.

  • ”Prioritera återvinning av kväve”

    Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst, enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan. Studien är gjord av SLU-forskaren Håkan Jönsson.

  • Hörselstenar avslöjar att syrebrist bidrar till Östersjötorskens dåliga hälsa

    De senaste tjugo åren har torskarna i östra Östersjön börjat må allt sämre och många torskar är idag extremt magra. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet bekräftar nu en av de teorier som framförts: syrebristen i havet bidrar till torskarnas dåliga kondition och kan ha en direkt påverkan på torskens hälsa.

  • Nya skogliga skattningar tillgängliga för alla

    Nu finns nya uppgifter tillgängliga om skogstillståndet för en femtedel av Sveriges skogsmark. De digitala kartorna som går under namnet Skogliga Grunddata, finns antingen att ladda ner, eller att titta på i ett webbgränssnitt. Det har aldrig varit enklare för den enskilde skogsägaren att ta fram uppgifter om t ex virkesförråd och trädhöjder på sin fastighet.

  • Konkurrens om föda får älgen att beta mer tall

    Skogsskador där älgen betar ekonomiskt viktig tall är en välkänd problematik. Lösningen kan i vissa områden vara att gynna bärris och minska antalet mindre hjortdjur – inte endast antalet älgar. Robert Spitzer disputerar den 13 december vid SLU i Umeå.

  • Miljöoptimal kvävegiva varierar från plats till plats

    Kvävegödsling höjer skördarna och binder mer kol i marken, men bidrar samtidigt till övergödning och utsläpp av växthusgaser. Hur stor den miljöoptimala kvävegivan är varierar dock, och beror på var grödan odlas. Dessutom är det inte säkert att den giva som är bäst för klimatet också är bäst för Östersjön. Det visar Kajsa Henryson från SLU i en avhandling som fokuserar på livscykelanalyser.

  • Genetiska stamtavlor ska ge bättre koll på lax och havsöring

    Varje år sätts ca 1,7 miljoner odlade lax- och öringsungar ut i svenska älvar, smolt som är av naturen ”genetiskt märkt” från födseln. Genom att göra DNA-analyser av avelsfisken kan man följa avkommans resa ut i havet och tillbaka till hemälven. Nu vill forskare vid SLU bygga upp stamtavlor för lax och öring som kan förbättra avelsarbetet och öka kunskapen om både odlad och vild lax och havsöring.

Visa mer