Gå direkt till innehåll
Vitmossor är ofta färgrika. Här en tallvitmossa.
Vitmossor är ofta färgrika. Här en tallvitmossa.

Pressmeddelande -

Torvmarkernas mossor i ny Nationalnyckelvolym

Den 16 december kommer den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen av bladmossor i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Volymen Vitmossor–knappnålsmossor blir tillsammans med de tre tidigare utgivna volymerna en komplett presentation av Sveriges cirka 800 bladmossor.

Arbetet med att kartlägga Sveriges alla bladmossor är nu klart. Den fjärde och sista volymen beskriver utförligt i text och bild vitmossor, en grupp bladmossor som har fått sitt namn av att de är i det närmaste vita i torrt tillstånd. Men när man ser vitmossor i naturen är de ofta vackert färgglada i olika nyanser, från ljusgrönt till gult, brunt och rött.

Under de 17 år som arbetet med att ta fram de fyra volymerna om Sveriges bladmossor pågått har 17 artexperter varit inblandade. Både för att ta fram faktaunderlag och för vetenskaplig granskning. En av dem är Tomas Hallingbäck, artexpert på ArtDatabanken, SLU:

– Jag har varit med från den första volymen och det är roligt att se att vi nu gått i mål. Förutom att vi nu har beskrivit alla cirka 800 arter av bladmossor är denna bok även basen för alla mossvolymer och innehåller både en introduktion och bestämningsnycklar till hela gruppen.

Mossor, och i synnerhet vitmossor, är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Vitmossorna bygger upp egna, mycket unika biotoper. Detta kan de göra tack vare sina speciella vattenlagrande celler. Dessa biotoper lagrar och håller vatten vilket utjämnar vattenflödena i landskapet och buffrar mot extrema torrperioder. De binder sakta men säkert in stora mängder kol i form av torv vilket har stor betydelse för atmosfärens koldioxidkoncentration och motverkar därmed växthuseffekten.

Även om det finns tåliga arter bland mossorna är över tjugo procent av Europas mossflora rödlistad enligt en ny rapport från Internationella naturvårdsunionen (IUCN). En ny och högaktuell hotfaktor är de snabba klimatförändringarna. För Sverige är situationen likartad med den i övriga Europa, men statusen för mossor i svenska våtmarker är något bättre.

Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland”. Här kan vi för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom, och det är förstås därför som intresset för mossor är så stort just här.

Arbetet med det vi brukar kalla mossor tar inte slut i och med den här volymen. Utöver bladmossorna finns ca 250 arter levermossor och två arter nålfruktsmossor.


Faktaruta Nationalnyckeln

I Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna presenteras aktuell kunskap om svenska flercelliga djur, växter och svampar i ett sammanhängande bokverk. Här presenteras arterna i systematisk ordning och paketeras i bokvolymer. Böckerna är rikt illustrerade med pedagogiska bilder och har utförliga texter och nycklar för artbestämning. Den första Nationalnyckelvolymen utkom 2005 och hittills har totalt 19 volymer utkommit. Dessa omfattar alla svenska arter av fiskar, bladmossor, mångfotingar, blomflugor, myror, getingar, dolksteklar, långhorningar, stövsländor, tagghudingar, manteldjur, svalgsträngsdjur, slemmaskar och stjärnmaskar samt många grupper av havsborstmaskar och fjärilar.

Nationalnyckeln ges ut av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av regeringen och inom ramen för Svenska artprojektet.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Fakta om ArtDatabanken SLU

ArtDatabanken är ett nationellt centrum för kunskap om Sveriges arter och naturtyper. Vår övertygelse är att bättre kännedom om vår natur ökar viljan och möjligheterna att värna den. Därför förser vi samhället med fakta och information baserad på observationer, miljöövervakning och analyser. Vi tar fram den nationella rödlistan, bedömer och bevakar status för arter och naturtyper som är prioriterade inom EU, driver Svenska artprojektet inklusive Nationalnyckeln, samt Artportalen, Svenska LifeWatch mm. ArtDatabanken är en del av SLU och samtidigt en viktig länk mellan forskare, naturvårdare och allmänheten. 

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.