Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • SLU:s ekonomi fortsatt stark

    ​Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har en fortsatt god ekonomi, framgår det av årsredovisningen för 2019. Universitetet redovisade ett underskott för verksamhetsåret 2019 på 68 miljoner kronor, och därmed betar SLU av sitt balanserade kapital, som nu uppgår till 431 miljoner kronor.

  • ​Reform options for EU legislation on GMO

    An interdisciplinary team of researchers has conducted a comprehensive analysis that points to how details in EU legislation genetically modified organisms (GMOs) can or should be updated, in order to make the law more innovation-friendly and predictable. The GMO legislation is 30 years old, and as a result of the tremendous development in the field of biotechnology, is in in urgent need of reform

  • Forskare: Så bör EU reformera sin GMO-lagstiftning

    Ett tvärvetenskapligt team av forskare från bl a SLU har genomfört en omfattande analys som pekar på hur detaljer i EU:s lagtexter kring genetiskt modifierade organismer kan eller bör uppdateras. Det handlar om att göra lagen mer innovationsvänlig och förutsägbar. Lagstiftningen har 30 år på nacken, och till följd av en enorm utveckling på bioteknikområdet är den i stort behov av reformering.

  • Allsidig föda med inslag av lövbete gynnar älgar i brukad skog

    Älgar väljer vad de äter med stor omsorg, och de är duktiga på att balansera födointaget. En varierad kost, med stort intag av lövsly, ger älgar i god kondition och höga kalvvikter. Det visar en sydsvensk studie från SLU, där analyser av maginnehållet hos älgar har jämförts med vad som finns att äta i olika områden och kalvarnas vikter.

  • Den gemensamma jordbrukspolitiken ger övergödning av Östersjön

    Forskare vid SLU har tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus undersökt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar övergödningen av Östersjön. I två artiklar konstaterar de att de nuvarande direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd, men också att relativt enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen.

  • Naturbruksgymnasiernas undervisning om arbetsmiljö kan bli bättre

    Utbildningen i arbetsmiljö varierar vid Sveriges naturbruksgymnasier. Orsaken kan vara tidsbrist, avsaknad av bra läromedel och varierande bakgrund hos lärarna, det visar en ny rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt rapporten har naturbruksgymnasierna däremot i allmänhet ett högt säkerhetstänkande och bra rutiner för att förebygga och hantera olycksfall och tillbud i verksamheten.

  • SLU och RISE tecknar nytt samarbetsavtal

    I dag signerades ett intentionsavtal för ökad samverkan mellan SLU och RISE med fokus på området biobaserade material och bränslen. Avtalet signerades av Maria Knutson Wedel, rektor SLU och Pia Sandvik, VD RISE.

  • Uppsala och SLU tecknar samverkansavtal

    Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala kommun har tecknat avtal om partnerskap med syfte att utveckla universitetets vitalitet, Uppsala kommun som organisation och samhället i stort. Avtalet undertecknades den 6 februari av SLU:s rektor Maria Knutson Wedel och kommunalrådet Erik Pelling (S).

  • Inga enkla svar om framtidens problem med skadeinsekter

    Samtidigt som vissa trender tyder på att insekterna blir färre finns en oro att problemen med skadeinsekter kommer att öka – insekter är växelvarma och borde därmed gynnas av ett varmare klimat. Att förutsäga framtidens insektsskador är dock inte helt enkelt. En internationell forskargrupp har studerat 31 av världens besvärligaste skadeinsekter och sett att de svarar olika på klimatförändringarna.

  • Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten – positiv utveckling för räka och braxen men sämre för gädda och havskräfta

    Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

  • Vill göra lågproduktiva skogar till guldklimpar för naturvården

    Kan lågproduktiv tallskog användas för att stärka och bevara den biologiska mångfalden? Det hoppas Mats Dynesius från SLU. Genom att ge tallar skador som liknar dem som uppstår vid brand vill han öka tillgången på senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen, en bristvara i skogslandskapet.

Visa mer