Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat. Det visar analysen av nya rödlistan för Sverige som SLU Artdatabanken publicerar idag. Men det finns även arter som det har gått bättre för. Fem viktiga budskap från Rödlista 2020 tas upp i pressmeddelandet: Påverkansfaktorer, Situationen i havet, Många fågelarter minskar, Låg andel skyddad natur i södra Sverige, Invasiva främmande arter.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020! Andra filmen har temat ”Inför sommaren”. Förberedelserna inför växtsäsongen påbörjas långt i förväg för många av kommunens medarbetare. Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, samtalar med trädgårdsmästare John Taylor.
Klassrum med himlen som tak - positiva effekter när barn och undervisning flyttar ut
Den 22 april publiceras Rödlistade arter i Sverige 2020 som tas fram av SLU Artdatabanken. Redan nu kan vi berätta att fåglar är en organismgrupp som utmärker sig. Antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent i den nya rödlistan. Några arter som har kommit in på rödlistan på grund av minskande populationer är gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast.
En vanlig metod vid inventering av skygga arter, bland annat snöleoparden, är att placera ut rörelseaktiverade kameror. Men metoden är inte så pålitlig som man tidigare har trott, enligt en ny studie. I genomsnitt identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Vissa arter kan alltså vara mer hotade än man tidigare trodde.
I morgon drar Den stora älgvandringen i gång i SVT Play och i samband med detta drar även SLU:s egen kunskapssatsning på samma tema i gång. – När intresset för älgar är så stort vill vi självklart passa på att dela med oss av den kunskap vi har om dessa fantastiska djur och dess samspel med oss människor, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.
EHEC är en bakterie som ibland dyker upp i kobesättningar, och i vissa fall kan människor smittas och drabbas av allvarlig sjukdom, framför allt barn och äldre. Smittan är dessvärre svår att upptäcka, eftersom djuren själva inte blir synbart sjuka. Genom ny kunskap om hur smittan sprids mellan djur och besättningar finns det idag bättre möjligheter att minska smittspridningen i lantbruket.
DNA-analyser av Atlantlax från 17 vattendrag längs den svenska västkusten visar att laxpopulationerna i varje älv och å är genetiskt unik, men också att Atlantlaxar oftare än Östersjölaxar ”felvandrar”. Det här är första gången som en större genetisk kartläggning genomförts på Atlantlax i svenska vattendrag, och resultaten kan få betydelse för den framtida laxförvaltningen.
Webbplatsen HästSverige, som förmedlar fakta och förklarar forskning på ett begripligt sätt, har varit hotad på grund av brist på finansiering. Nu står det klart att HästSverige lever vidare, efter att ett antal organisationer har valt att stötta den fortsatta driften.
Angrepp av granbarkborre i skyddade områden påverkar inte utbrotten i stort, då arealen skyddad granskog är mycket mindre än arealen brukad granskog. Men om utbrott förekommer i skyddade områden kan skogsägare som har skog i direkt anslutning drabbas. Det kan också vara svårt att uppfylla syftet med ett reservat om de flesta äldre granar dödas – även om mer död ved kan gynna biologisk mångfald.
I universitetens korridorer pratas det sällan om det som pågår i forskningens kulisser och de utmaningar och dilemman som forskare ställs inför i sitt dagliga arbete. Nu har en grupp på arton forskare i miljökommunikation vid SLU skrivit en forskningsartikel där de diskuterar själva forskningens dilemman.
Trädgårdsmästaren Kajsa Vildängen är mottagare av 2020 års Stipendium till Ulla Molins minne. Det är Swedish Gardens, Höganäs kommun och Tankesmedjan Movium vid SLU som inrättat stipendiet för att hedra minnet av trädgårdsarkitekten, journalisten och folkbildaren Ulla Molin.
