Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skogsskador orsakade av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt, antingen på kortare eller längre sikt beroende på typ av åtgärd.
I stor enkätundersökning tillfrågas under sommaren närmare 10 000 djurägare om sina erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion. Forskare från SLU och KTH ställer tillsammans med LRF bland annat frågor om vilka händelser som företagarna utsatts för, om brottsförebyggande och polisiära åtgärder, om inspektion av myndigheter samt om vilket stöd företagarna fått från polis och samhälle.
Internationellt filmpris till filmen "Skogen - räcker den?". Filmsatsning från Future Forests lyfter viktiga miljöfrågor i samarbete med team av vetenskapsjournalister.
Fyra SLU-forskare får bidrag till forskning kring sällskapsdjur (hund och katt).
Webbportalen Ekofakta.se riktar sig till både allmänhet och yrkesverksamma inom livsmedelskedjan och syftar till att öka kunskapen om ekologisk produktion och ekologisk mat. SLU Ekologisk produktion och konsumtion (Epok) har utvecklat portalen på uppdrag av Jordbruksverket och i samarbete med Ekologiska Lantbrukarna, Ekomatcentrum, KRAV och Organic Sweden.
När älgkon föder sina kalvar under våren är energibehovet stort, så att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. I en världsunik studie länkar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet klimatstudier till kunskap om den stora växtätaren älgens liv och visar att älgkornas tid för kalvning matchar vegetationsperiodens början, eller sker strax innan.
Fyra forskare vid SLU har fått bidrag för forskning kring sällskapsdjur (hund och katt).
Forskare från SLU och Umeå universitet har tagit fram genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel. Klonerna har vuxit bra i växthus, men nu har de för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden. Några av klonerna visade sig vara känsliga för insektsangrepp, medan andra växte mycket bra även i fält.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020! Tredje filmen har temat ”Gröna rum för alla”. Våra parker och gröna utemiljöer finns till för alla och skapar vänliga, välkomnande miljöer i våra städer. I tredje filmen samtalar Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, med trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson.
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Undersökningarna visar inga tydliga tecken på syrebrist i området, men tyder på att tillståndet för fisken inte är bra.
Kunskapen om korallrevens mikroorganismer tar flera kliv framåt genom ett nytt doktorsarbete från SLU. Nu har vi för första gången en god bild av vilka bakterier som lever inuti korallerna, och vi vet mer om vad bakterierna i omgivningen gör. Metodiken för analys av miljöprover med enorma mängder genfragment har också förfinats. Resultaten kan vara ett steg mot ett bättre skydd av korallreven.
Att betala människor i låginkomstländer för att hjälpa till är ett allt populärare sätt att bevara biologisk mångfald. Forskare från ZALF i Tyskland och SLU har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant projekt i Vietnam. Studien visar att det var viktigt att följa lokala rättvisenormer, i form av jämlika löner. Den visar också att kvinnorna arbetade hårdare.