Forskare från SLU har i ett unikt samarbete med forskargrupper över stora delar av Arktis avslöjat stora förändringar i insektssamhällena. Genom att jämföra regioner som har värmts upp snabbare med regioner som förblivit svalare har de påvisat förändringar bland Arktis viktigaste rovdjur - små parasitsteklar. Dessa förändringar återspeglar sig även i mängden uppätna växter.
Pollinatörer är lika viktiga för växter i Arktis som längre söderut, och när det finns många blommor måste växterna tävla om insekternas gunst. De attraktivaste växtarterna får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period.
SLU kommer att utveckla verksamheten inom frukt- och bärområdet vid SLUs campus i Alnarp. Den verksamhet med frukt- och bärförädling som i dag bedrivs i Balsgård i Kristianstads kommun kommer genom ett inriktningsbeslut successivt överföras till Alnarp. Berörd personal, tre personer, kommer att erbjudas arbete i Alnarp. Överflyttningen av växtmaterial beräknas pågå under en femårsperiod.
Nu gror snart höstvetet på Sveriges åkrar. Rotsystemet har stor påverkan på hur våra grödor mår. Friska rötter bidrar till ett bättre näringsupptag och medför också att växten klarar både sjukdomar och torka bättre. Ett femårigt projekt inom SLU Grogrund – HeRo Healthy Roots - ska bidra till ny kunskap om hur växtförädling kan bidra till friskare rötter hos framförallt vete, så att svensk veteprod
Sveriges samlade naturvårdsarealer är starkt koncentrerade till fjällregionen och visar på dess nationella och internationella betydelse. Att bevara det fjällnära skogslandskapets naturvärden och samtidigt främja en levande landsbygd är en stor utmaning, Vid SLU arbetar forskare med att fördjupa kunskaperna om det fjällnära skogslandskapets förutsättningar.
Två SLU-forskare har i år tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett så kallat startbidag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Barbara Locke Grandér ska arbeta med resistens mot varroakvalster hos honungsbin, medan Maria Westerholms mål är att öka den mikrobiella produktiviteten vid framställning av biogas.
Kroppsstorleken hos de vilda djur som betar i ett landskap påverkar balansen mellan de näringsämnen som växtligheten kan utnyttja. Balansen, särskilt förhållandet mellan kväve och fosfor, bestämmer i sin tur växtlighetens produktivitet. Spillning från växtätare är en viktig källa till kväve och fosfor, och forskarna visar att näringsprofilen i spillning från växtätare beror på djurets storlek.
På onsdag går startskottet för den omfattande märkningen av den blåfenade tonfisken på västkusten. Den fredade fisken utrustas med sändare av ett forskningsteam från Sveriges lantbruksuniversitet för att ge kunskap som kan stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken i svenska vatten och internationellt.
Genom att odla fler grödor kan vi gynna nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Det visar en färsk studie som letts av SLU-forskare. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns till exempel skog och hagmark i landskapet. Studien genomfördes i Skåne.
Skonsammare ringmärkning av fåglar, välmående hästar som bidrar till biologisk mångfald och test av hästars viktbärande förmåga. Marie-Claire Cronstedts stiftelse stöttar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med 607 400 kr till tre projekt där djurens välbefinnande står i fokus.
Trädgårdsmästaren Kajsa Vildängen är mottagare av 2020 års Stipendium till Ulla Molins minne. Det är Swedish Gardens, Höganäs kommun och Tankesmedjan Movium vid SLU som inrättat stipendiet för att hedra minnet av trädgårdsarkitekten, journalisten och folkbildaren Ulla Molin. På grund av coronapandemin har utdelningen av stipendiet dröjt, men nu är det dags: Norrvikens trädgårdar den 24 augusti.
Skogens eget metoo-upprop och ett öppet brev från kvinnliga jägmästarstudenter 2018 gjorde det tydligt att sexuella trakasserier är en del av kulturen vid skogsutbildningen. En ny studie visar att ledning, lärare och studenter alltför ofta avstått från att agera vid exempelvis sexistiska skämt. Uppropet har dock stärkt kvinnorna och fått många män att reflektera över sitt eget beteende.