Intresset för genomiska test, dvs. analyser av djurs hela arvsmassa, har ökat snabbt inom aveln på mjölkkor. Det är numera billigt att ta fram DNA-profiler på enskilda individer och enligt en ny SLU-ledd studie ger de en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur i besättningen, i jämförelse med dagens härstamningsindex.
Skogsbruk kan idag ha andra, eller fler, syften än att producera trä. Örjan Grönlund har i sitt doktorsarbete vid SLU och Skogforsk undersökt hur skogsbruk med flera mål bedrivs i Sverige idag. Han beskriver också vad som hämmar sådant skogsbruk och vilka lärdomar som kan hämtas från det konventionella skogsbruket.
Tropiska regnskogar har en unik förmåga att lagra stora mängder koldioxid. Att återställa förstörd regnskog är därför viktigt för hela planeten. För att detta arbete ska bli framgångsrikt har forskare nu undersökt träds genetiska variation och sett vilka träd som klarar ett allt torrare och varmare klimat.
Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU arrangerar tillsammans med Svenska Djurskyddsföreningen och Compassion in World Farming ett seminarium om djurvälfärdsaspekter för vallade får vid hobbyvallning med hund. Halvdagsseminariet via länk hålls torsdag den 10 december kl 13.00–16.30.
När man går i skogen och följer en karta dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck som inte finns med på kartan. På svenska terrängkartor är endast 19 procent av vattendragen markerade. Nu lanserar SLU i samarbete med Skogsstyrelsen nya digitala kartor som ger en mer fullständig bild av bäckar och fuktiga partier i skog och mark och som omfattar 56 procent av vattendragen.
När två hundar från Hanna Nilssons kennel drabbades av cancer bestämde hon sig för att göra något för att medverka till att rädda framtida hundliv. Resultatet blev en insamling på närmare 150 000 kr till cancerforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Hanna Nilsson är hundtränare, driver en kennel och ett hundpensionat. När golden retrievern Nimbus dog bara 2,5 år gammal i en snabb
En databas som beskriver arvsmassan hos mer än 52 000 olika bakterier och arkéer, varav över 12 500 hittills okända, har lanserats i tidskriften Nature Biotechnology. Databasen bygger på 10 450 olika miljöprov från hela världen – från människokroppen till friska luften och havens djup – och visar i vilka miljöer och i vilken mängd nästan vilken bakterieart som helst förekommer.
Ett innovationspris för hållbara forskningsprojekt till nytta för de gröna näringarna eller samhället i stort är nu skapat. Det är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Skara, SLU Holding och Sparbanken Skaraborg som står bakom priset som är på 100.000:- och kommer att delas mellan ett innovationspris på 75.000:- och ett tillväxtpris på 25.000:-.
Klimatförändringarna leder till en ökad grönska och förbuskning av den arktiska tundran. En viktig fråga är hur renar kan påverka denna utveckling. Enligt en ny studie klarar renarna att hålla tillbaka lågvuxna buskar genom bete och tramp, men inte etablerade högre buskage.
Mikroplast är en av många föroreningar i det avloppsslam som sprids på jordbruksmark. Användningen av slam som jordförbättring förväntas fortsätta, och eventuellt öka, i Sverige framöver. Därför är det viktigt att vi har en klar uppfattning om hur mikroplasten rör sig i mark och miljö, var den ackumuleras och vilka risker detta för med sig. Om detta handlar ett webb-seminarium vid SLU 2 december.
I en samproduktion mellan svensk expertis och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO redogörs för de svenska erfarenheterna som lett till att svensk mjölkproduktion är i världsklass när det gäller låg antibiotikaanvändning kombinerat med friska och högproduktiva djur. Rapporten lanseras i samband med World Antimicrobial Awareness Week.
Boxerklubben donerar en miljon kronor till SLU för forskning kring cancer hos boxer men också andra hundraser.