Nu är det full fart i våtmarkerna. Det är snart dags för fåglarna att bilda par och få ungar. Sverige har skapat många våtmarker för att gynna våtmarksfåglarna och nu följer forskare på SLU upp hur de fungerar. En viktig slutsats från en studie i Uppland är att det i de flesta fall är effektivast att satsa på många små våtmarker. Då får man flest fåglar för pengarna.
Att höja vattennivån i jordbrukets dränerade mulljordar kan vara en bra klimatåtgärd. Den minskning av utsläppen av växthusgaser som ett halverat dräneringsdjup skulle leda till motsvarar mer än 1 procent av de utsläpp som människan orsakar globalt. Det skriver forskare från bland annat SLU i en artikel i Nature.
Att transportera grisar är ett relativt omväxlande jobb och chaufförerna har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga. Trots det finns vissa arbetsmiljöproblem som bör hanteras, så att chaufförerna kan utföra sina uppgifter enligt konstens, och lagens, alla regler.
På söndag drar SVT:s program "Den stora älgvandringen" i gång. Sveriges lantbruksuniversitet har även i år en viktig roll i samarbetet med produktionen: att förmedla kunskap.
Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar populationstillväxten, särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Forskare från SLU och kollegor i Norge har undersökt vad som förklarar åldern då vargar får sin första valpkull. Antal revir då en varg först reproducerade sig var den faktor som hade störst betydelse.
I stora delar av världen är det inte konstigt att äta insekter, men i Europa har det aldrig varit särskilt utbrett. Och svenskar tycks inte ha ätit insekter ens om de svalt. Forskare vid Uppsala universitet och SLU har undersökt hur man har uppfattat insekter som livsmedel historiskt och globalt. En slutsats är att attityder kan förändras ganska snabbt – det har hänt med andra livsmedel.
Stjärnfläckad havscitron, vit hallonkottnuding och blåprickig solbadare finns alla i svenska vatten. Med en ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken öppnar sig nu en värld för dig som vill upptäcka och lära dig mer om de spektakulära nakensnäckorna och deras släktingar. Många är färgsprakande med häftiga utskott och mycket vackra.
I ett nytt avtal mellan SLU och Lantmännen sätts ramarna för en tydligare samverkan mellan organisationerna. Målet är att skapa bättre förutsättningar för gemensamma satsningar inom forskning, utbildning, rekrytering och annat erfarenhets- och kompetensutbyte.
I helgen är det vårdagjämning. Efter en lång och rejäl vinter kommer förstås våren, men när den når olika delar av landet kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen är frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen. Och svaret på den frågan kan alla bidra till.
När klimatet förändras kan djur- och växtarter anpassa sig genom att förskjuta sin utbredning, men det är inte alltid de hittar nya ställen att flytta till. En färsk studie visar att fjärilars möjligheter att dra sig norrut försämras av att landskapet brukas intensivt, så att lämpliga livsmiljöer kan vara mindre eller ligga längre ifrån varandra.
En forskargrupp vid SLU:s institution för husdjurens miljö- o hälsa har under 2020 genomfört en pilotstudie om den djurförsöksetiska prövningsprocessen i Sverige. Resultaten från studien visar på flera utvecklingsområden och behov av en bättre anpassning mellan svensk och europeisk lagstiftning och mellan lagstiftningen och den etiska prövningens ansökningsblankett.
Till vardags använder vi en mängd kemikalier som har utvecklats för att göra livet enklare och säkrare. Baksidan är att miljöfarliga ämnen hamnar i miljön. Wiebke Dürig har undersökt hur vi kan hitta hittills okända kemikalier i djur, och vilka miljögifter som bör prioriteras i miljöövervakningen. Vävnadsprover från havsörn och lodjur användes för att finna trender i kemikaliehalter hos rovdjur.
