Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • En av lokalerna i studien var Dalkarlskärret utanför Uppsala. I det omgivande landskapet finns mycket skog men området närmast stranden är ganska öppet, vilket är positivt för fåglarna. Foto: Ineta Kačergytė

    Bättre för fågellivet att skapa flera små våtmarker än en stor

    Nu är det full fart i våtmarkerna. Det är snart dags för fåglarna att bilda par och få ungar. Sverige har skapat många våtmarker för att gynna våtmarksfåglarna och nu följer forskare på SLU upp hur de fungerar. En viktig slutsats från en studie i Uppland är att det i de flesta fall är effektivast att satsa på många små våtmarker. Då får man flest fåglar för pengarna.

  • Lastade grisar som ska transporteras till ett slakteri. Foto: Sofia Wilhelmsson

    Gristransportörer trivs, men brister i arbetsmiljön bör åtgärdas

    Att transportera grisar är ett relativt omväxlande jobb och chaufförerna har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga. Trots det finns vissa arbetsmiljöproblem som bör hanteras, så att chaufförerna kan utföra sina uppgifter enligt konstens, och lagens, alla regler.

  • Vid SLU studerar forskare samspelet mellan älgar, människor och miljö. Under SVT:s sändning "Den stora älgvandringen" kommer forskare att svara på tittarnas frågor. Foto: Jörgen Wiklund

    SLU sprider kunskap under älgvandringen

    På söndag drar SVT:s program "Den stora älgvandringen" i gång. Sveriges lantbruksuniversitet har även i år en viktig roll i samarbetet med produktionen: att förmedla kunskap.

  • Vargvalpar i Aspafallet-reviret i maj 2018. Valparna föds runt månadsskiftet april-maj och i revir med någon sändarförsedd varg dokumenteras kullstorlek, vikt och kön på valparna vid 3–4 veckors ålder. Foto: Camilla Wikenros

    Antal revir förklarar hur gamla vargar är när de får sin första valpkull

    Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar populationstillväxten, särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Forskare från SLU och kollegor i Norge har undersökt vad som förklarar åldern då vargar får sin första valpkull. Antal revir då en varg först reproducerade sig var den faktor som hade störst betydelse.

  • Rostade hussyrsor, smörstekta kantareller, dill, inlagda lökringar och senapsfrön. Foto: Mia Petersson, SLU

    Mums med insekter? Historien visar att attityden till livsmedel kan ändras

    I stora delar av världen är det inte konstigt att äta insekter, men i Europa har det aldrig varit särskilt utbrett. Och svenskar tycks inte ha ätit insekter ens om de svalt. Forskare vid Uppsala universitet och SLU har undersökt hur man har uppfattat insekter som livsmedel historiskt och globalt. En slutsats är att attityder kan förändras ganska snabbt – det har hänt med andra livsmedel.

  • Draknuding Facelina bostoniensis kan påträffas året om på blandade bottnar från Bohuslän till Skåne. Läs om den och fler nakensnäckor i Nationalnyckelns nya volym. Foto: Klas Malmberg.

    Spektakulära nakensnäckor i ny Nationalnyckel

    Stjärnfläckad havscitron, vit hallonkottnuding och blåprickig solbadare finns alla i svenska vatten. Med en ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken öppnar sig nu en värld för dig som vill upptäcka och lära dig mer om de spektakulära nakensnäckorna och deras släktingar. Många är färgsprakande med häftiga utskott och mycket vackra.

  • Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

    Har du Vårkoll 2021?

    I helgen är det vårdagjämning. Efter en lång och rejäl vinter kommer förstås våren, men när den når olika delar av landet kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen är frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen. Och svaret på den frågan kan alla bidra till.

  • Violett blåvinge Plebejus optilete, en fjärilsart som har dött ut på manga platser i Finland på grund av klimatförändringarna. Foto: Jaap Bouwman

    Fragmenterat landskap gör att fjärilar har svårare att anpassa sig efter klimatet

    När klimatet förändras kan djur- och växtarter anpassa sig genom att förskjuta sin utbredning, men det är inte alltid de hittar nya ställen att flytta till. En färsk studie visar att fjärilars möjligheter att dra sig norrut försämras av att landskapet brukas intensivt, så att lämpliga livsmiljöer kan vara mindre eller ligga längre ifrån varandra.

Visa mer