Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • En av de nya böckerna handlar om rosarvet i Nationella genbanken. Foto: Pom

    Fyra nya böcker om bevarade kulturväxter

    Rosor, pelargoner, popplar och jordgubbar avhandlas när Programmet för odlad mångfald släpper fyra nya böcker om de kulturarvssorter som bevaras i Nationella genbanken i Alnarp. 

    I böckerna berättar de som var med om hur växterna samlades in genom nationella upprop och inventeringar, samt presenterar de enskilda sorterna med deras specifika egenskaper och historia. Det är en kunskapsskatt

  • N1/PPMoV är en indikator för förekomst av SARS-COv2 i avloppsvatten. I diagrammet visas detta värde uppdelat på vilken variant som dominerat för v. 50-v.2 i Uppsala.

    Omikron dominerar nu nästan helt i avloppsvattnet

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar att halterna har ökat kraftigt på mycket kort tid. Dessutom hade varianten omikron konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022 - i Umeå, Uppsala, Örebro och Kalmar. Det visar färska resultat från det miljöepidemiologiska centrumet SEEC.

  • Boken “Self-Governance and Sami Communities. Transitions in Early Modern Natural Resource Management” är fritt tillgänglig digitalt.

    Ny bild av samisk förvaltning av naturresurser under perioden 1550–1800

    Hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet beskriver två SLU-forskare i en ny bok. Berättande källor och domstolsprotokoll från Lulesamiskt område visar hur rättigheter knutna till jakt, fiske och renbete förändrades i takt med att en jakt- och fiskeekonomi övergick till att bli allt mer präglad av renskötsel.

  • Kvigor på bete i Västerbotten. I bakgrunden syns Vindelälven. Foto: Ola Jennersten

    Ökad hävd av naturbetesmark kräver både lönsamhet och positiva attityder

    Mångfaldsrika naturbetesmarker är beroende av att det finns lantbrukare med nötkreatur, får och hästar som hävdar dessa marker. Nu finns en rapport som belyser möjligheterna att öka arealen naturbetesmarker, men också hindren. Stöd, rationalisering, betalningsvilja för naturbeteskött och omgivningens attityder till jordbruk och djurhållning är några av de frågor som tas upp i rapporten.

  • Att fånga in mer kol i mark och biomassa ger mycket klimatnytta för pengarna enligt en ny studie. Sådana kolsänkor kan skapas genom t.ex. åtgärder på skogsmark, trädplantering på impediment och jordbruksmark samt återvätning av dränerade torvmarker.

    Förordar mix av klimatåtgärder som tar hänsyn till kostnader och vem som betalar

    Att minska utsläppen från transporter och matkonsumtion kan förutsätta kraftiga prishöjningar, och välfärdsförluster för dem som får bära kostnaderna. Att öka inlagringen av motsvarande mängd kol är billigare och kan möta mindre motstånd, och bör därför vara en viktig komponent i framtida klimatstrategier. Den slutsatsen drar två SLU-forskare i en ny studie.

  • Planterade lövträd kan ersätta gran och tall

    Planterade lövträd kan ersätta gran och tall

    Planterade lövträd kan ersätta mycket av gran och tall. Vägen till ett genombrott för snabbväxande lövträd öppnas genom ett forskningsprojekt på 110 miljoner kronor. – Vi ser helt nya möjligheter för lövskogen. Inom en någorlunda nära framtid tror jag vi kommer att få se tusentals hektar planterad lövskog, vilket är något helt nytt för skogsbruket, säger professor Urban Nilsson.

  • Utvärdering i fält av sortmaterial från NordGen, utfört i Svalöv 2019 av Lantmännen. Foto: Aakash Chawade

    Gener som skyddar gamla vetesorter mot sjukdom kartlagda och fria att utnyttja

    I gamla spannmålssorter kan det finnas värdefulla egenskaper som har gått förlorade i moderna sorter. Nu har ett SLU-lett forskarlag identifierat gener som ger resistens mot svartpricksjuka och mjöldagg i en stor samling gamla höstvetesorter. De genetiska markörer som har tagits fram kan användas fritt av växtförädlare, för att snabbare ta fram nya sorter med ett minskat behov av bekämpningsmedel.

  • Förrymd odlad lax (förgrunden) tillsammans med vildfödd (bakgrunden, mot botten) under leken i norsk älv. Foto: Rune Muladal

    Odlad norsk lax på rymmen hotar svensk vild västkustlax

    Odlad lax som rymt från nätkassar i havet vandrar upp i västsvenska vattendrag där de parar sig med lokal vild lax. Den nypublicerade studien, som genomförts av svenska och norska forskare, tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag vilket på sikt riskerar artens överlevnadsförmåga.

  • En jordlöpare har hittat en av de fröplattor som forskarna satt ut på fältet. Foto: Eirini Daouti

    Fröätare hjälper oss att bekämpa ogräs på åkern

    Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement.

  • I vägkanter kan det finnas viktiga resurser för pollinatörer under hela säsongen. Här ser vi en åkerhumla besöka blommande rödklöver. Foto: Juliana Dániel-Ferreira

    Vägkanter viktiga för pollinatörer, om trafiken är begränsad

    Om vi sköter vägkanterna rätt kan de bli bättre livsmiljöer för de växter, fjärilar och humlor som har fått minskat utrymme i landskapet när hagar och ängar försvunnit. Det gäller särskilt lågtrafikerade vägar, enligt en ny avhandling från SLU. Vägar med hög trafik innebär en risk för till exempel bosökande humledrottningar. Också kraftledningsgator har stor potential för naturvården.

  • Första doktorsavhandlingen inom djuromvårdnadsvetenskap

    Sedan drygt tio år är djursjukskötare ett legitimationsyrke som kräver tre års högskoleutbildning. Nu har den första doktorsavhandlingen inom ämnet djuromvårdnadsvetenskap lagts fram vid SLU. Avhandlingen, som har skrivits av Anneli Rydén, handlar om omvårdnad och anestesivård.

  • Omslagsfoto: Joakim Eriksson

    Så kan lantgårdar bidra till social välfärd för många fler i samhället

    Kommuner och regioner skulle kunna dra betydligt större nytta av lantgårdar inom social omsorg, utbildning, sjukvård, alternativa arbetsuppgifter och integration. Om detta, och om hur verksamheterna bör organiseras för att få till ett långsiktigt hållbart samarbete mellan svenska lantgårdar och samhället, handlar en ny rapport från SLU.

Visa mer