Gå direkt till innehåll
En jordlöpare har hittat en av de fröplattor som forskarna satt ut på fältet. Foto: Eirini Daouti
En jordlöpare har hittat en av de fröplattor som forskarna satt ut på fältet. Foto: Eirini Daouti

Pressmeddelande -

Fröätare hjälper oss att bekämpa ogräs på åkern

Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement. Ännu viktigare blir de i takt med att bekämpningsmedel ska fasas ut och att ogräsen dessutom blir resistenta mot dem. Därför måste vi se till att fröätarna trivs i jordbrukslandskapet.

- Nyttan av ekosystemtjänster som pollinering och naturliga fiender till skadeinsekter är väl känd men fröätarna har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Vi visar att de har stor potential som ogräsbekämpare, säger Eirini Lamprini Daouti, forskare på SLU.

Det viktigaste resultatet från studien, som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Applied Ecology, är att fröätare kan äta såpass mycket frön att det verkligen minskar populationen av ettåriga ogräs.

- Vi valde att titta på renkavle eftersom det är ett vanligt och besvärligt ogräs som orsaker betydande skördeförluster i Europa, säger Alexander Menegat, forskare på SLU.

Forskarna har gjort en modell av livscykeln hos renkavle. Med hjälp av den kunde de beräkna att minst 78 procent av fröna måste ätas upp om det ska ha någon inverkan på populationens storlek under nästa säsong. Modellen bygger på data från fältstudier av renkavle i skånska höstvetefält. Forskarna har under flera säsonger noterat allt från hur många frön som gror till vinteröverlevnad.

- För att ta reda på hur mycket fröätarna åt satte vi ut plattor med frön på. Vi undersökte också vilka fröätare som hade störst betydelse genom att utesluta smågnagarna från vissa fröplattor med hjälp av nätburar, säger Eirini.

Det visade sig att i genomsnitt 89 procent av fröna upp åts upp i juli när trycket var som störst (alltså mer än 78 procent). På högsommaren var smågnagarna de viktigaste fröätarna och senare, runt skörden, hade jordlöparna störst betydelse.

Lantbrukare har nytta av fröätarna men det är inte så lätt att använda det som strategi för att bekämpa ogräs på ett enskilt fält. Forskare, lantbrukare och beslutsfattare behöver samarbeta för att utvärdera olika åtgärder som kan öka antal och mångfald av ogräsätare i landskapet. Det kan handla om att öka variationen i odlingslandskapet, odla fler sorters grödor i växtföljden och minska störningar som jordbearbetning.

- Den här studien visar att fröätarna är viktiga i dagens intensiva jordbruk och de får ännu större betydelse i ett jordbruk som är mer anpassat till ekologiska principer, säger Alexander Menegat.

Del av avhandling

Studien ingår i Eirini Daoutis avhandling som hon försvarade 29 oktober 2021. I avhandlingen har hon har också sett att:

  • Jordlöpare är viktiga för att minska frön i fröbanken av flera olika ogräsarter. Det tyder på att fröätare kan minska hela ogrässamhällen.
  • Fröätarnas potential som ogräsbekämpare ökade med tillgången på frön, men minskade med mängden bytesdjur som bladlöss, spindlar och hoppstjärtar.
  • Ekosystemtjänsten fröpredation var mer stabil desto fler arter som livnärde sig på frön av samma ogräsart.

Bildtexter 

En åker med hög täthet av renkavle. Foto: Eirini Daouti

Forskarna undersökte också vilka fröätare som hade störst betydelse genom att utesluta smågnagarna från vissa fröplattor med hjälp av nätburar. Foto: Eirini Daouti

Kontakt 

Eirini-Lamprini DaoutiInstitutionen för ekologi, SLUeirini.daouti@slu.se, 018-672718 

Alexander Menegat Institutionen för växtproduktionsekologi;SLU018-671850, alexander.menegat@slu.sewww.slu.se/cv/alexander-menegat/

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.