Kolförrådet i de mest intensivt brukade boreala skogslandskapen ökar, medan det är relativt oförändrat i mindre intensivt brukade skogar. Där har förlusterna av kol vid skogsbränder istället varit betydande. De slutsatserna dras i en internationell forskningsrapport som analyserar inrapporterade data till FN:s klimatråd från länderna i det ”norra barrskogsbältet” under åren 1990–2017.
Rosor, pelargoner, popplar och jordgubbar avhandlas när Programmet för odlad mångfald släpper fyra nya böcker om de kulturarvssorter som bevaras i Nationella genbanken i Alnarp.
I böckerna berättar de som var med om hur växterna samlades in genom nationella upprop och inventeringar, samt presenterar de enskilda sorterna med deras specifika egenskaper och historia. Det är en kunskapsskatt
Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar att halterna har ökat kraftigt på mycket kort tid. Dessutom hade varianten omikron konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022 - i Umeå, Uppsala, Örebro och Kalmar. Det visar färska resultat från det miljöepidemiologiska centrumet SEEC.
Hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet beskriver två SLU-forskare i en ny bok. Berättande källor och domstolsprotokoll från Lulesamiskt område visar hur rättigheter knutna till jakt, fiske och renbete förändrades i takt med att en jakt- och fiskeekonomi övergick till att bli allt mer präglad av renskötsel.
Mångfaldsrika naturbetesmarker är beroende av att det finns lantbrukare med nötkreatur, får och hästar som hävdar dessa marker. Nu finns en rapport som belyser möjligheterna att öka arealen naturbetesmarker, men också hindren. Stöd, rationalisering, betalningsvilja för naturbeteskött och omgivningens attityder till jordbruk och djurhållning är några av de frågor som tas upp i rapporten.
Att minska utsläppen från transporter och matkonsumtion kan förutsätta kraftiga prishöjningar, och välfärdsförluster för dem som får bära kostnaderna. Att öka inlagringen av motsvarande mängd kol är billigare och kan möta mindre motstånd, och bör därför vara en viktig komponent i framtida klimatstrategier. Den slutsatsen drar två SLU-forskare i en ny studie.
Planterade lövträd kan ersätta mycket av gran och tall. Vägen till ett genombrott för snabbväxande lövträd öppnas genom ett forskningsprojekt på 110 miljoner kronor. – Vi ser helt nya möjligheter för lövskogen. Inom en någorlunda nära framtid tror jag vi kommer att få se tusentals hektar planterad lövskog, vilket är något helt nytt för skogsbruket, säger professor Urban Nilsson.
I gamla spannmålssorter kan det finnas värdefulla egenskaper som har gått förlorade i moderna sorter. Nu har ett SLU-lett forskarlag identifierat gener som ger resistens mot svartpricksjuka och mjöldagg i en stor samling gamla höstvetesorter. De genetiska markörer som har tagits fram kan användas fritt av växtförädlare, för att snabbare ta fram nya sorter med ett minskat behov av bekämpningsmedel.
Odlad lax som rymt från nätkassar i havet vandrar upp i västsvenska vattendrag där de parar sig med lokal vild lax. Den nypublicerade studien, som genomförts av svenska och norska forskare, tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag vilket på sikt riskerar artens överlevnadsförmåga.
Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement.
Om vi sköter vägkanterna rätt kan de bli bättre livsmiljöer för de växter, fjärilar och humlor som har fått minskat utrymme i landskapet när hagar och ängar försvunnit. Det gäller särskilt lågtrafikerade vägar, enligt en ny avhandling från SLU. Vägar med hög trafik innebär en risk för till exempel bosökande humledrottningar. Också kraftledningsgator har stor potential för naturvården.
Sedan drygt tio år är djursjukskötare ett legitimationsyrke som kräver tre års högskoleutbildning. Nu har den första doktorsavhandlingen inom ämnet djuromvårdnadsvetenskap lagts fram vid SLU. Avhandlingen, som har skrivits av Anneli Rydén, handlar om omvårdnad och anestesivård.