Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Foto: Anja Barte Telin

    Konferensen Publika parker och stadsrum 2022

    Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 30 maj, för fjortonde gången, i år med Helsingborg som värdstad. Årets tema är Den lekfulla staden. SLU Tankesmedjan Movium har sedan 2008 tillsammans med Helsingborgs stad, Malmö stad och numera Lunds kommun arrangerat Publika parker och stadsrum årligen.

  • Virkestrave. Foto: Anton Larsson, SLU

    Fel i Nature om kraftigt ökad skogsavverkning i Sverige

    I juli 2020 publicerades i tidskriften Nature mycket överraskande och uppmärksammade resultat om en på kort tid drastisk ökning av avverkade arealer och volymer i Finland och Sverige. Många forskare ifrågasatte tidigt resultaten, och i en nyligen publicerad studie visas nu hur Nature-artikelns resultat om kraftigt ökad avverkning i Finland och Sverige kunde bli så felaktiga.

  • Maria Rosengren med kallblodstravare som deltog i studierna. Foto: Selina Hedström

    Genetiken bakom elitprestationer hos kallblodstravare har undersökts

    Tävlingshästar måsta ha rätt genetiska förutsättningar för att tåla hård träning och vinna tävlingslopp. Med hjälp av olika genetiska kartläggningsmetoder visar Maria Rosengren att atletisk prestation hos kallblodstravare påverkas av många gener, som bland annat påverkar blodtryck, och att inte bara fysiska egenskaper är viktiga, utan också mentala egenskaper såsom minne och inlärningsförmåga.

  • Emma Moberg har undersökt hur en klimatskatt skulle påverka matkonsumtionens miljöpåverkan. I kött- och mejerihyllorna skulle prisökningen vara tydligast. Foto: Viktor Wrange

    Så kan klimatskatter påverka kostens miljöpåverkan

    Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet. En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7–12 procent, men det finns också konflikter mellan olika miljömål som komplicerar bilden. Om detta skriver Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.

  • Provtagningen har skett i anslutning till så kallade mesokosmer som finns vid de tre provtagningslokalerna inom forskningsinfrastrukturen SITES. Foto: Andreas Palmén.

    Salta eller inte salta mot halka - en fråga om miljöpåverkan

    Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.

  • Annika Bergman, Årets SLU-alumn. Foto: Eva-Lena Johnsson

    Annika Bergman blir Årets SLU-alumn 2022

    Annika Bergman, vd för Hushållningssällskapet Halland, har tilldelats utmärkelsen Årets SLU-alumn. Efter lantmästarexamen vid SLU 1992 har hon haft ett starkt engagemang när det gäller de gröna näringarna. Hon får utmärkelsen då hon genom att dela med sig av sin gedigna erfarenhet av företagsledning och utveckling har lyft ledarskapsfrågor till glädje och nytta för många.

  • Hur mår landets lantbrukare när det gäller hot, brott och kritik mot djurproduktionen? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Illustration: Fredrik Saarkoppel, Kobolt media.

    Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – företagarnas perspektiv

    Hur mår landets djurägare och hur ser de på hot, brott och kritik mot sin djurproduktion? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Bland företagare som drabbats är det särskilt de yngre som mår dåligt och som tappat framtidstro och förtroende för samhällets stöd. När familjen påverkas av hot och kritik mot verksamheten försvinner motivationen för att fortsätta producera livsmedel.

  • Foto: Sofie Benneborg

    Dödlig sjukdom kopplad till rörlighet hos hästar

    Inom hästavel kan urval för rörlighet ha ökat andelen anlagsbärare för den dödliga sjukdomen ”Warmblood Fragile Foal Syndrome” (WFFS). Föl som har anlaget för WFFS i dubbel uppsättning är inte livsdugliga och aborteras eller måste avlivas direkt efter födseln. Andelen anlagsbärare är högre än förväntat för ett dödligt anlag.

  • Diagrammet visar snödjupet den 1 mars under den 100-åriga perioden 1922–2021. Det genomsnittliga snödjupet har minskat från 43 cm till 38 cm under dessa år. Det minsta snödjupet uppmättes 1932 och det största snödjupet uppmättes 1951.

    Snödjupet stabilt i Vasaloppsspåret under 100 år

    Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922, samma år som det första Vasaloppet kördes. Det genomsnittliga snödjupet den 1 mars har bara minskat från 43 cm till 38 cm under alla dessa år. Försöksparken är en del av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och används för skoglig fältforskning.

  • Svensk skolhund. I länder som USA och England har man länge använt sociala tjänstehundar som hjälp eller kollega i skolan för bland annat läsinlärning och kommunikationsträning, men även i Sverige finns numera sådan verksamhet.

    Ny rapport om sociala tjänstehundar – om verksamheterna och om hundarnas välfärd

    Sociala tjänstehundar och deras förare arbetar med "hundunderstödda insatser" inom bl.a. skola, vård och omsorg. En ny rapport belyser dessa hundteams arbete och hur det kan påverka hundarnas välfärd, samt lyfter otydligheter i regelverk som kan påverka insatsen. Författarna ger även rekommendationer som de anser behöver införas för att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd.

  • Förekomst av SARS-CoV2 i avloppsvatten från svenska städer, från v.50 2021 - v.2 2022. Graferna visar hur delta (rött) i princip försvinner, och omikron (blått) tar över. De övriga linjerna särredovisar omikronvarianterna BA.1 (gult) och BA.2 (grönt)

    Omikron-varianten BA.2 syntes först i avloppsvatten från Malmö och Kalmar

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten från fyra svenska städer visade för en tid sedan att varianten omikron hade konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022. En fördjupad analys visar nu hur omikronvarianten BA.2, som dominerar i Danmark, spred sig i Sverige under veckorna efter nyår. Städerna i den nya studien är Stockholm, Malmö, Uppsala, Örebro, Umeå och Kalmar.

  • Svenskt skogslandskap. Foto: ANLU

    Större klimatnytta i de delar av norra barrskogsbältet där skogen brukas

    Kolförrådet i de mest intensivt brukade boreala skogslandskapen ökar, medan det är relativt oförändrat i mindre intensivt brukade skogar. Där har förlusterna av kol vid skogsbränder istället varit betydande. De slutsatserna dras i en internationell forskningsrapport som analyserar inrapporterade data till FN:s klimatråd från länderna i det ”norra barrskogsbältet” under åren 1990–2017.

Visa mer